En-till-en

Projektet har som mål att identifiera vilka effekter genomförandet av en dator en elev har haft på elevers lärande och utveckling, pedagogers roll och arbetssätt samt hur elevers resultat i skolan har påverkats (Hylén, 2011, s.50)”. Idéen låter lovande eftersom vi lever under tiden när datakunskaper är viktiga och användbara. Dagligen. Forskning runt projektet är komplex och genomtänkt med kvasiexperimentell metodik. Bakom ordet ligger bl.a. jämförelse av resultat från en grupp med kontrollgruppen, statistik och klassrumsobservationer. Det handlar då inte om några små klasser utan tusentals elever. Vilka resultat får vi ut av forskning så länge? Förbättring av resultat t.ex. i matematik och kreativa övningar. “Den grupp som använde datorn hela tiden hade statistiskt signifikant högre resultat”, säger Hylén (Hylén, 2011, s. 52).

Er alla skolor förberedda för detta? Hylén nämner faktorer som är viktiga för att nå bäst resultat, bl.a pedagogisk ledarskap, personalens gemensam vision. Jag antar att de skolorna som deltar i programmet har inte bara datorer utan även personal som är utbildad för detta. Det är lärarna som borde inte bara presentera tekniken till eleverna utan även ge dem stöd och support. Dessutom krävs det engagemang och visionen från och hos alla. Det finns ingen plats för skeptikerna. 

Vi har diskuterar detta lite föra veckan och anty-attityd hos övriga lärarna verkade återkomma rätt ofta. Visa undviker datorer i undervisningen för att deras tidigare metoder ger resultat, andra ser de som en distraherade faktor. Jag antar dock att de flesta är rädda för det de inte kan. Och detta påverkar både lärarna och eleverna. En person som inte kan använda tvättmaskin, handtvättar. Be nu honom att lära eller bara övertala andra att använda tvättmaskinen. Lycka till, säger jag. Vad säger ni?

Referenslitteratur

Hylén Jan (2011). Digitaliseringen av skolan. Stockholm: Studentlitteratur

Annonser

3 reaktioner på ”En-till-en

  1. Respons på Hyléns bok o dina tankar och idéer!!

    Nu är det dags att skolan, ledning o på politiskt plan får in datorer och datakunskap som en naturlig del i undervisningen. En-till-en dator till alla!!!! Inte bara till det elever som behöver det som kompensatoriskt hjälpmedel. Låt detta prioriteras under en längre period så att pedagogerna hinner sätta sig in i användandet av datorer ,så det känner sig säkra. Anser med att skolan måste lägga krutet på vad det ska kunna inför framtiden! Att sitta o traggla i Word eller Power-Point lektioner efter lektioner. Visa grunderna o låt eleverna själva upptäcka och lära sig.
    Visa vilka sajter och verktyg de har att jobba med och var där engagerande, aktivt/stöttaden med i lärprocessen. Våga ta steget in i framtidens skola!!!!

    Mvh Peo M.

  2. Jag kan hålla med att det krävs engagemang och vision från oss alla för att denna digitalisering ska kunna bli lyckad i skolan. Frågan är bara vad det grundar sig för baktankar hos skeptikerna. Det är trots allt en ny redskap för många och det är inte alla som finner det naturligt att använda sig av. Dessutom verkar det inte finnas en gemensam anda att man lär sina kollegor hur man använder denna redskap eller tillräcklig handfasta snabbutbildningar. Detta tror jag är något man bör uppmärksamma sig på. Hur skapar men en bra anda mellan kollegor i skolan där man kan utnyttja dessa nya redskap och utveckla bättre lärande för eleverna.

  3. Håller helt med att detta är viktigt att diskutera. Synnerligt då det så starkt visar på en ojämnt synkron med samhället i övrigt. Skolan måste följa med i all utveckling. Allt ifrån politik, geografi, religion, mänskliga rättigheter och skyldigheter OCH den tekniska utvecklingen. Skolan har en skyldighet att lära eleverna hantera de redskap som gör att de kommer att kunna vara och ta del av ett framtida samhälle. Men samtidigt anser jag inte att detta ansvaret ligger på läraren allena. Det skall inte ligga på deras ansvar att på fritiden skaffa sig de kunskaper inom datoranvändning som behövs i skolan. Det är skolan som skall se till att de får detta genom vidareutbildningar. Detta sker självfallet redan, men det verkar ändå behövas mer resurser och i slutändan datorvana då man så ofta möts av just det du beskriver; en anti-attityd.
    Jag kan tycka att det är konstigt att en grundkurs i dataanvändning inte ses som obligatorisk i lärarutbildningen idag. De som sitter på bestämmande posterna borde lära sig av sina misstag (då syftar jag på alla de fortbildningar som panikartat slängs på de nu arbetande lärarna). Jag tycker inte att man skall se sig blind och klanka ner på den anti-attityd som finns bland lärare. Istället bör man höja blicken för att se på hur man kan lösa problemet. Enligt mig krävs det utbildning för att lärarna skall känna att de har skolan i ryggen som stöttar och tror på dem. Om besluten om att ”nu skall det bli mera data i skolan” dimper ner i ett lärarum utan för- förståelse, så kan jag förstå att det blir sura miner. Underbygger man dessa beslut med kurser och information kanske klimatet blir mer välkomnande?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s