v.10 Vi pratar om…

Veckans litterator består av R. Säljös text i ”Kobran, nallen och Majjen” och U.Löfsteds ”Barns bildskapande”. Vi planerar lektioner utifrån vara assigments. Vi har en workshop där jag har lärt mig att:

Vad: berättande i fokus, vad och inte hur man målar är viktigare,
Hur: kort övning där vi snabbt illustrerar var vi kommer ifrån
Varför: för att sätta igång diskussion, hjälpa släppa prestation, lära sig mer om kollegor och blir inkluderat

Det är för det mesta diskussion som får plats i klassrummet. Vi fördjupar förståelse av litteraturen genom att bearbeta den i gruppdiskussion. Vi berättar, reflekterar och frågar. Och sen lär vi oss om sokratiska samtal.

Det var intressant med olika ämnet som vi fick diskutera. I sokratiska samtals finns det inga ”rätt” eller ”fel”, vi lyssna på varandra och skapar ett utforskande miljön genom dialog. Det är även viktigt att deltagarna är beredda att ändra sina åsikter och ståndpunkter (Pihlgren, 2010). Man kan lista ut förmågor som utvecklas genom att delta i en sokratiskt samtal. Har vi dock lyckas med det denna vecka? Jag är osäkert om allt gick som det skulle. Hur personligt och involverad kan en vara? Vi får väl använda oss av vara uppfattningar och erfarenheter. Säkert? Jag antar att en erfarenhet är vad bygger och formar vara uppfattningar. När vi pratar om ett val att tillåta organstransplantation glider ämnet på ett tanke att personer som behöver organ är den som orsakade olyckan. Borde personen få en ny chans? Min åsikt är annorlunda än de flesta och får dock inte plats för att kunna förklara varför det är så. Det hinner vi inte med och jag känner att jag kan inte ta tid och plats som tillhör andra. Metoden är inte enkelt men den:

(…) stimulerar ett djupare tänkande, olika perspektiv får komma till uttryck, man blir ofta varse att ett problem kan ha många bottnar, något som förhindrar att man hamnar i en enkel lösning (Skolverket, 2013-03-12).

Säljös artikel är en intressant repetition av teorierna som vi har arbetat med i tidigare kurser. Ju mer jag tänker på dem desto mer verkligt är hans påstående att:

Lärandets problem kan aldrig lösas, det kan bara bearbetas mer eller mindre framgångsrikt (Säljö, 2003, s.88),

—–

Pihlgren, Ann S. (2010) Sokratiska samtal i undervisningen. Lund

Säljö, R. (2003) Föreläsningar om lärande och tidsandan. IS. Selander (red.): Kobran nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s