Semiotisk bildanalys

Först kommer det många frågor:

• Vad innebär det att vara bildläskunnig?
• Vad måste vi och eleverna kunna?
• Varför, när och hur kan vi använda oss av bild i skolan?
• Vad har bilder som andra språk inte har?
• Vad är bild?

Bild är ett språk, ett system för kommunikation. I motsatts till andra språk finns i det färger, djup och läge. Med bild kan vi beskriva saker så att alla ser samma sak, t.ex. mig. Bild kan vi använda på många olika sätt. Man måste dock veta hur. Osv… Sedan kommer bildanalys och då tänker jag först: Nej, det går inte att genomföra. Det går inte ens att använda med barnen. Vi testar och plötslig öppnas en helt ny möjlighet. Genom bildanalys kan vi bjuda in i klassrummet alla olika ämne, elevernas kunskaper och erfarenheter.

Hur ser det ut i praktiken? Tillsammans med Agneta, Camilla och Johanna analyserar vi Les Billes av André A.E. Disderi från 1853.

På The Royal Collection står bara en kort information om bilden:

This photograph, showing a game of marbles (billes), probably belongs to the series showing childhood amusements, which Disderi took at the Institution de l’Assomption at Nîmes in 1853.

Institutionen drives av Augustinus Order och tar hand om dem som behöver, t.ex. föräldralösa barn.

DENOTATION: bilden är gjort i sepia, består av bruna och beige toner. I bilden ser vi 3 vuxna och 9 barn i 8-13 års ålder. De står centralt i bilden, i halvcirkel. Fem av de står, fyra sitter på knäna. Barnen har liknande, ljusa kläder, byxor och  skjortor med longa armar, en bälte i midjan. Två av dem ber hattar. Personer i bilder ler inte. Alla barn har böjda nacke. Stående pojkar håller nånting i händer. De som sitter på märken värkar använda små kullor. Kullorna ligger centralt och alla personer (förutom en) tittar åt det hållet. På högersidan står en man i en mörk kaftan. De andra vuxna, på vänster sidan, ber civila kläder: mörka kostym och vita skjortor. Mannen närmare vänster sidan ber en ljus hatt. Alla står mot vägen. Märken är hård, cementerat. På väster sidan, bakom två män finns det en stor fönster med 6 rutor. I mitten ser vi en ror. Mannen åt höger står i dörromen. Längst åt höger, på vägen finns det en metalltråd som sträcker sig från mitten av väggen hela vägen upp. Nederdelen av vägen är mörkare ojämnt. Komposition består av tre trianglar. Två av de består av personer i bilden. Den tredje är vänd upp och ner, placerad mellan mörka punkter i bilden (mörka hår av dem två vuxna och ett barn som sitter på knäna) och omfatta den ljusa delen av vägen.

KONNOTATION: Att bilden kommer från 1800talet vissas genom sepia stilen, samt personernas kläder. De 9 barnen är pojkar som spelar kullor. Fyra av dem, som sitter på knän spelar när de andra väntar på sin tur och därför håller kullor i handen. Även vuxna observerar aktiviteten. Kläder som mannen åt häger ber på sig tillhör Augustins orden. Både det och barnens matchande kläder visar att bilden tagit på en institution eller en skola för pojkar, kanske föräldralösa pojkar. Mannen utan hatten kan vara en av anställda på institutionen, kanske lärare eller bokhållare. Mannen med hatten kan vara en givaren eller sponsor. Just hatten visar att han befinner sig där tillfällig, är på besök. Männen håller händerna på stående framför de pojkarnas armar. Detta kan symboliserar både makt över dem samt omsorg. Pojkarnas böjda nackar är symbol för underkastelse och vördat. Platsen kan vara en skolgård eller innegård. Faktum att barnen är inte glada, kan beror på att de blivit tvingade av vuxna att posera för bilden.

PRIVAT ASSOCIATION: bilden påminner mig mycket av Dickens böcker. Fattiga, föräldralösa barn, mest pojkar som befinner sig på olika institutioner där rika vuxna och munkar ska ta hand om dem. Barnen är inte glada, trotts att de leker och av någon anledning vuxna finns med. Disderi vill dokumentera barnens underhållning i så fall är vuxnas närvaro inte nödvändig. Det känns mer som att institutionens agaren ville passa på och göra en propaganda bild.

Konnotation är den knepigaste delen av bildanalysen men samtidigt är den roligaste. En underbar exempel kan ni se nedan. Enjoy! 🙂