The Guardians of the Galaxy
Scream
Totoro
The Psycho Potato project:
bildanalys
VT16 vecka 6: The Psycho Potato-project
Psycho (1960) Directed by Alfred Hitchcock Shown: Janet Leigh (as Marion Crane)
- Välj en bild du blir inspirerad av. Det kan vara en moment utifrån en film, en tavla, ett omslag av en bok. Det är ok att använda sig av ett verk som någon du känner har skapat. Om några av er planerar att samarbeta är det också tillåtet, så länge ni presenterar olika verk. Med detta menar jag att: 3 personer får lov att jobba med en film, men ni välja 3 olika moment utifrån den; 2 personer får lov att jobba med en och samma verk så länge den individuella uppfattningen synliggörs.
- Analysera bilden. Försök att svåra på så många frågor som möjligt:
Hur är bilden uppbyggd?Vad ser du i bilden?
Människor, saker, miljöer?
Hur ser bakgrunden ut?
Vad finns i förgrunden?
Vilka delar av bilden uppfattar du som viktiga? Var fastnar blicken?
Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel, komposition. Hur påverkar de tolkning av bilden enligt dig?
Vad gör bilden intressant?
Vilka känslor föder bilden och vad i bilden framkallar dessa?
Vad är det första intrycket du får av bilden?
Vad dominerar i bilden?
Vad berättar den?
Vilket syfte har bilden?
Vem är avsändare och vem är mottagare?
Vad tror du att den som har skapat bilden vill säga dig?
Vilka tankar och känslor väcker bilden?
Vad är det på bilden som får dig att tänka så?
Tycker du att bilden lyckas förmedla sitt budskap?
- Skapa ditt verk. Vi jobbar med parafras. Detta betyder att ditt verk borde påminna bilden du har valt. Ta ett kort. Det är även ok om du använder dig av andra tekniker. Du bestämmer själv hur mycket tid och arbete lägger du på ditt projekt.
Exempel på parafras: remake Julianne Booooooom även Almby
Exempel på verktyg online: Pixlr Photoshop Toolpic
Exempel på bildanalys: Gothic
- Redovisning. Du har tid tills på måndag den 22e februari (senast kl. 8:30) att skicka båda bilderna till mig. Hur redovisningen kommer att genomföras bestämmer vi tillsammans i början av lektionen.
Bra att göra:
- dokumentera ditt process med hjälp av anteckningar eller bilder
- prata med andra om dina idéer
- fråga mig om du är osäkert
- förberedda fler än en bild
- sitt bästa
- ha kul med uppgiften
Inte så bra att göra:
- presentera andras arbete som eget
- inte göra uppgiften
- vänta till sista stunden
VT16 vecka 5: färgsymbolik
Färg kan vara en symbol för olika egenskaper, skick, sinnestillstånd och kulturella uppfattningar. Dess betydelse beror på biologiska, politiska, sociala, estetiska samt religiösa tankegångar och förknippandes. Innebörd och tolkning kan skiljas om konstnären och iakttagare kommer från olika kulturer.
Syften med denna lektion är att:
- bekanta sig med färgernas symbolik
- öva den semitiska bildanalys metoden
- utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
- utveckla ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om andras bilder
- jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
Uppgiften:
Eleverna jobbar i mindre grupper av ca 2-3 elever. De ska lista ut färgens betydelse i de olika tavlorna. Färgerna vi jobbar med: vit, brun, gul, svart, lila, grön, röd, grå, blå. OBS! En bild – en färg.
- Denna lektioner avslutas inte med redovisning utan elevernas anteckningar samlas hos mig och kommer att användas under nästa lektion.
- Eleverna får inte omfattande information om tavlorna vid detta tillfälle. Jag vill undersöka hur mycket kan de redan.
- Börjar lektion med att fråga om de känner ni igen någon tavla/konstnär.
- Se till att eleverna inte fokuserar sig på denotationer i bilderna.
—–
Utvalt av bilderna efter Art Factory
VT16 vecka 4
During the next couple of months I am teaching art to 6th graders. This is how I do it 😀
Mål för denna termin:
- planera undervisningen på ett kontinuerlig sätt (lektioner skall fungera som enskilda moment samt som en del av helheten)
- bildanalysen skall bli ett verktyg som eleverna använder sig av på mer medvetet och naturligt sätt
- utveckling av förmågan att reflektera runt bilderna (Emsheimer & Hansson & Koppfeldt, 2006)
- eliminera ordet ”fint” 😉
- skapa miljön där elever känner sig trygga för att utrycka sina känslor, åsikter genom diskussion och skapande.
Lektion 1: 1900 – 2000 – (2100)
I slutet av 1800-talet en grupp av franska artister bl.a. Jean-Marc Côté och Villemard skapade en serie av illustrationer kallade för “Utopin”. Inspirationen för projektet var millennium och därför skildrade artisterna sina visioner av livet i Paris i 2000. Första serien skapades år 1889 för Världs Utställning i Paris nästa är och artisterna har jobbat med idéen fram till 1910. Under åren skapades ca 90 illustrationer i matchande stil. Var fransk männens arbete en undantag? Tydligen inte. Illustrationen i samma tematik skapades även i Tyskland förmodligen för Hildebrands Choklad Fabrik. Det finns gemensamma elementär i illustrationerna, såsom tillgång till flygande maskiner eller mekanisering av vardagen. Dessutom finns det saker som vi känner igen från vår verklighet.
Syften med denna lektion är att:
- introducera den semitiska bildanalys metoden
- observera sociala relationer och gruppdynamiken
- väcka elevernas intresse för ämnet
- utveckling av elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att skapa egna och tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
- utvecklas ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om både andras och egna bilder
- arbeta ämnesövergripande med bl.a. fysik, geografi för att nå bättre förståelse av illustrationens budskap (Skolverket, 2011)
- jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
- testa och öva bildanalys samt bekanta sig med viktiga begrepp som är relevanta för bildanalys, för att kunna samtala, skriva och läsa om bildens budskap och utformning (Skolverket, 2011)
Introduktion av metoden
Läraren presenterar bilder från både “Utopia” och den tyska serien och berättar historien bakom. De blir grund för arbete med bildanalys, även för elevernas skapande om man vill (Vygotskij, 1995). Efter det introduceras och förklaras den semiotiska metoden. Första analysen genomförs gemensamt (Lindgren, Bengt & Nordström, 2009). För att underlätta arbetet kan vi lista ut frågor relevanta för varje moment i metoden.
DENOTATIONER: Vad ser du? Vad är fokus på bilden? Vilka delar av bilden är ljusare/mörkare?
KONNOTATIONER: Vad händer i bilden? Tolkningar av olika delar enskille och tillsammans.
(PRIVATA ASSOCIATIONER): när jag ser bilder tänker jag på…
Läraren skriver mallen för metoden och frågorna på tavlan. Vid detta tillfälle pågår arbete i mindre grupper av ca 3-4 elever som jobbar med var sin bild utav den franska eller tyska serien.
Varje grupp presenterar sin analys. Läraren lyfter upp när eleverna använder sig av bildspråk, relevanta frågor och kommentarer samt reagerar i motsatt fall, t.ex. om eleverna fokuserar sig på att kritisera.
Om tiden tillåter: diskutera bildernas budskap utav följande frågor, som t.ex.: lyckades konstnärerna förutsäga framtiden? Finns det gemensamma elementär i både franska och tyska bilder? Kan man dela upp de i kategorier?
—–
Källor: French prints
mini Miro
Joan Miro är en av mina favorita konstnärer och ”måste” i arbete med åk 1. Tidigare har jag introducerat honom till mina elever vid arbete med former och linjer. Denna gång börjar vi med liknande tanke för att sedan jobba med stora (A2) och små format (A6 och mindre).
Del 1 Intro (45min): Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.
Sedan tittar vi på några tavlor av Miro och gör försök att analysera dem. Det är viktigt att vi skapar ”utrymme” för barnen att vaga säga vad de ser i tavlorna. Ju mer fritt desto bättre 🙂
Barnen ska sedan försöka skissa liknande tavlor eller egna idéer med hjälp av former och linjer.
Del 2 (2x45min): Till denna lektion har jag med mig papper A2 och grundfärger då mina barn är redan vana med att blanda fram andra färger. Ett bra sätt att genomföra en lektion om grundfärgerna kommer jag lägga till snart. Nu ska vi omvandla våra skisser till stora tavlor.
Under arbetet har en av mina elever sagt att han inte ska bli astronaut längre utan konstnär 😉
Del 3 (45min): Art is fun 😀 För denna pass behövs tärningar, små ark papper (vita och t.ex. svarta för bakgrund), blyerts och kritor samt var sin kopia av Roll-a-Miro spelet. Sedan är det bara sätta på lit musik och njuta av världens bästa yrke 🙂
Polaroid
Vad kan man göra under nästan 2 timmars lång bildlektion men vi vill inte få elever att måla eller rita? Jag kombinerar min kärlek till bildanalys, behov att jobba mer med IKT och inspiration. Då kör vi!
Lektionen är uppdelat i tre delar: (1) analys, (2) val, (3) verktyg. Det går lika väl att se de som separata lektioner eller en lägre pass (som jag gjort idag). Fördel med en lång lektion gäller mitten del, då den kan diskuteras under arbete med 1:n eller 3:n samt vi får alla att hinna 🙂
1. Analys
Jag har valt The Kiss av Gustav Klimt. Det skulle underlätta arbetet eftersom eleverna redan jobbat med en av hanns tavlor vid ett tillfälle. Vi först fokuserar oss på det vi ser, såsom former, färger. Sedan går vi vidare till personer i bilden, vad hjälper oss att se en av dem som kvinna och den andra man. Mannen har inte varit tydligt för alla, vi hjälper då åt varandra. Diskussionen kring om en man finns på tavlan över huvutaget samt om benen tillhör henne har varit UNDERBART. Rekommenderar varmt att jobba med denna tavla. Vi sammanfattar varan diskussion och sedan går vidare till nästa steg.
3. Jag nu presenterar verktyget som vi ska jobba med: polaroin.
Jag ber elever att försöka tänka som en person i tavlan. De kommer med massa olika exempel, bl.a. att killen har dålig andedräkt, därför vill tjejen inte pussas. Då blir jag tvungen att vissa denna bild av Dixie Leota:
Sen skapar vi detta:
Denna delen går ganska snabbt men… har ni samlat på olika digitala verktyg, som denna, kan jag rekommendera att planera en eller två lektioner bara för att testa. Det skulle gå mycket bättre om de hade möjlighet att fokusera sig bara på undersökning av verktyget och inte resultat. Några kan bli stressade om något går fel, sedan är det alltid bra om de själva upptäcker hur saker och ting fungerar. Man slipper springa runt galet utan kan låta elever hjälpa varandra då dem blir klara lite olika. Samlärande 🙂
2. Jag ber elever att hitta en tavla, en konstnär, eller en verk i någon teknik. Vi diskuterar några, möjliga sökord samt verktyg att söka (förutom datorer har jag även böcker med mig – ingen intresse hos dem då 😉 ) Om elever har jättesvårt att börja, kan jag rekommendera Google Art Project. Sedan ska de försöka göra den till ”egen” bild, som de skulle kunna lägga på Facebook eller Instagram. En selfie 🙂
PS. Färdiga bilder trycker vi ut och lägger på pianot (vi hann inte hänga dem).
Jag älskar variationen. Vissa ”kommenterar” det som syns, andra skapar en bakgrund berättelse. Alla har gjort ett fantastiskt bra jobb.
—–
Bilden från första sidan kommer från: Emilystudios
Aldrig tråkigt med bild
Om exakt 3 månader är jag klar med utbildningen. Jag har redan börjat med arbetsjakt men det som håller mig mest upptagen är examensarbete.
Jag upplever dock att i hela kalabaliken med läsande, skrivande, forskande, diskuterande behövs det lite omväxling.
1. Dagens första lek kommer från La boite verte (kolla först innan ni visar till era elever, vissa bilder är mer vuxeninriktade). Tanken är att välja en tavla och visa storyn bakom den. Vi kan göra en större arbete med detta genom att koppla bildanalys och parafras, men kanske inte idag 🙂
”The son of man” av René Magritte (den i mitten)
”The Scream” av Edvard Munch (sista)
2. ”Do it yourself” doodler hittade jag här. Vi kan börjar med en oavslutat tekning, t.ex.
och sedan skapar vi resten:
Å andra sidan kan man börja med en bild som behöver sammanhang.
För några veckor sedan testade jag detta med elever i åk 1 och fick:
Vet man inte hur ska man börja, kan man ladda när Kathys templets. Här hittar vi olika djur och mindre delar av teckningen färdiga men för detaljer och färgen (om önskat) ansvarar barnet. Några exempel från Kathys sidan:
Det går inte att misslyckas med. Däremot kan vi se hur är det med elevernas fantasi 🙂 Jag ÄLSKAR variationen. Barnen skapar mer stilla bilder men även dynamik och känslor finns. Nästa gång blir det säkert ännu bättre, då fler kommer vaga att testa sina gränser 🙂
Parafras
Enligt Wikipedia
är en parafras en omskrivning, omdiktning eller bearbetning av en text, bild eller målning, ett musikstycke, litterärt verk eller konstverk.
Enligt mig ett roligt sätt att få vara elever bli intresserade av konst.
Med parafras kan man jobba mångsidigt. Tidigare har jag nämnt Iain Woodhouse och hans World Without Trees projekt. Han förändra tavlans budskap genom att ta bort en eller några elementär. När komposition är oförändrad kan man leka med teknik, material eller stil, som här.
I denna planering tar läraren arbete med parafras ett steg vidare. Hon konkretyserar mål, arbetsformer samt bedömning (TACK!). Jag antar att hon är en erfaren lärare som dessutom jobbar med elever som är vana att ta mycket ansvar för sitt arbete. Underbart. Innan dess får man nöja sig med små framsteg.
Kathy Barbro, människan bakom Art Projects for Kids använder viktiga delar av kända tavlor för att underlätta för eleverna den första försöket. Tills nu har hon förberedd Mona Lisa, Adele Bloch-Bauer och Van Gogh. Jag har testat att ha alla tre med mig och låtit eleverna välja själva vilken de vill jobba med. Tillsammans har vi skapat möjlighet för mig att få veta vad de kan, är bra på och behöver mer. De hade en rolig och lärorik lektion utan prestationsångest.
1. Presentera alla tre porträtter tillsamman. Prata om olikheter, likheter, gemensamma elementär. Analysera varje tavla tillsammans med dina elever eller låt dem arbeta i mindre grupper. Bildanalysen kan ha en kortare form eller bli en hel enskild lektion.
2. Eleverna väljer en tavla de vill jobba med, dess format (a4 eller a3), teknik (t.ex. oljepasteller, pasteller, vattenfärger) och ett nytt liv för karaktären.
3. Under nästa lektion ha en utställning. Presentera elevernas tavlor som välkända och prata om det de ser.
Nästa gång: Låt dem själva hitta bilder de vill jobba med.
—–
Mer inspiration: Julianne Moore as Famous Works of Art med bl.a.
—–
Bildkälla: Feinkultur bloggen, Beautifuldecay
Gallerie: eget arkiv
Epilog
Jag börjar kursen med förväntningar och krav. Jag har i huvudet en lista på saker som jag tror att jag behöver kunna. Jag lär mig bäst genom praktiska övningar därför borde vi ha workshop och praktiska seminarium. Allt för att bli en duktig bildlärare.
Resan med kursen har blivit fylld med många reflektioner på egen hand. Så blev det bara. Jag vill mycket eller enligt min handledare säger: alldeles för mycket. Jag är ju sån. Därför är det så svårt i början. Det värkar som mina förväntningar är för höga och att jag inte kommer nå målen jag vill bedriva. I början är det en dålig sak efter en annan. Dessutom upptäcker jag att det finns några som inte delar det gemensamma målet att bli bildlärarna. Det gör ont. Jag känner mig besviken och utnyttjat. Jag når botten.
Från botten är det bara att köra rakt uppåt. Jag släpper och bara njuter av resan. Bryr mig inte länge om jag ställer för höga krav eller inte. Jag jobbar för mig själv. Å andra sidan börjar jag upptäcka diamanter i kol. De som verkligen vill och brinner för detta. Det känns bra att veta att de finns, framtidens fantastiska bildlärarna. Och jag har möjlighet att arbeta med dem just nu, lära oss tillsammans. Jag vaknar dock lite försent och missar många tillfälle där vi kan skapa nya erfarenheter samt möjligheter för att utvecklas (Vygotskij, 2010).
Den surra läxan är ingen slöseri med tid i alla fall. Jag ser att det är viktig och att jag behöver verkligen ingå i ett arbetslag. Vi ska lära barnen reflektera, tänka kritiskt och samtala men detta måste vi kunna själva först (Emsheimer & Hansson, 2006). Det tanke försäkrar jag dessutom i de moment där vi diskuterar kurslitteratur och olika uppdrag. och när jag vikarierar. Läser man lärarnas berättelse om sitt yrke vet man att den rätta vägen leden genom kollaboration (Moreau, 2013).
Någonstans mellan att släppa och ändå prestera hittar jag balans. Jag vågar lite nya saker (med bättre och sämre resultat) och lyckas avsluta gamla idéer som har sedan länge ruttnat i skåpet. Målar, trycker, ritar, klipper, slänger, hänger osv. Mina gamla vanor kommer tillbaka till livet. Kreativitet på ett löpande band. Jag använder nya teknik och material som vi testar tillsammans med lärarna men även låter mig själv upptäcka nya vattenytor. Ändå oscillerar allt runt barnen. Jag kan inte skapa vuxensaker eftersom seriösa värk får mig att tappa lusten. Däremot verkar det som jag lyckas rätt bra fånga barnens intresse och ändå vissa de att bildämne är mer en att bara teckna (Skoglund, 1990).
Det som är fortfarande suddig för mig är bedömning och mål. Skolverket (2011) går oss riktlinje men vi har mycket utrymme för egna tolkningar. Vi får frihet som kan kännas överväldigande för en färsk lärare. Vi får i kursen en överblick över både mål och bedömning samtidigt en grund för yrkesspråk. Språket. En integrerat del av vårt arbete med skapande barn (Löfstedt, 2004). Bildämnet är ett arena som välkomnar alla olika ämne. Det krävs bara att veta hur många ämne ska stanna i klassrummet under en lektion och vilka ska bara smyga förbi. Vi kan lika väl skapa en inspirerande miljön där barnen utvecklas som en kaos. Det är mycket ansvar vi ber som bildlärarna.
Jag har lärt mig mycket, både i praktik och teori genom att läsa, diskutera, testa, besöka, ifrågasätta och genomföra. Jag har utvecklat mina förmågor, även de som Skolverket (2001) kräver från våra elever. Resan har varit svårt, rolig, en besvikelse, en ögonöppnare. Allt för att bli en duktig bildlärare. Min idé av hur jag vill vara i min roll har förändrat. Jag är både säkrare och oroligare över hur det kommer att bli men challange accepted!
—–
Emsheimer, Peter; Hansson, Hasse & Koppfeldt, Thomas (2006). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, Ulla (2004) Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.
Moreau, Helena (2013) Träna bildanalys – utvecklas i historia. Grundskoletidning 3/2013
Skoglund, Elisabeth (1990) Lusten att skapa. Stockholm: Berghs
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Vygotskij L.S. (2010) Fantasi och kreativitet i barndomen, Göteborg: Daidalos
Analysera så
I min lektionsplanering (jag ska i fortsättningen kalla den för Utopia) har jag använd mig av historiska bilder och den semiotiska metoden. Av någon anledning passar mig just det sättet att analysera bilden mest. Men det finns fler (Eriksson, 2009). Efter jag har läst artikel ”Träna bildanalys” (Moreau, 2013) kommer tillbaka ett tanke att arbeta kan vi faktiskt på olika sätt. Eriksson (2009) föreslår att kombinera olika metoder, såsom formalanalys och stilanalys. Vi (lärarna) måste kunna dem, för att hitta den som kommer fungera bäst för vara elever. Det är bra att testa alla, för att kunna välja en och anpassa undervisningen till elevernas behov och nivå. Vi ska hjälpa dem nå ämnets mål. Utopian är ju inlämnat trots att det finns säkert saker som jag missat. Dessutom känns det som jag inte är riktigt klart med uppdraget. Tillfället gör tjuven så när jag fatt frågan att genomföra en bildlektion i åk4 tackar jag ja direkt.
Eleverna i den klassen har inte jobbat med bildanalys mycket innan. Det blir extra spännande. Å andra sidan finns det risk att man kan avskräcka dem. I Utopia planeringen utgår jag ifrån ett tanke att eleverna har redan fått en antal lektioner som är kopplade på olika sätt till ämnets centrala innehåll (Skolverket, 2011). Här krävs det enklare övning och metod samt något roligt att jobba med, som till exempel:
Mål: analysera reklambild på en korrekt sätt, vissa förståelse och använda sig på korrekt sätt av olika bildbegrepp
Material: en reklambild, en utvald video, papper, blyertspennor, datorer (en för varje grupp)
Genomförande an en 1 timme lång lektion:
ca 10 min Läraren presenterar en plakat. Tillsammans med eleverna analyserar den och samlar frågeställningar, använder olika begrepp. T.ex:
- vad ser du?
- vad händer/har hänt?
- Vad finns i bakgrunden/förgrunden?
- Vilken teknik? osv.
ca 15 min: Eleverna får se videon ”Dumb ways to die”. I mindre grupper ska de nu analysera filmen med hjälp av samlade frågor. De får lägga till fler nya.
ca 15 min: samling där vi diskuterar de viktigaste frågorna (vilka av dem bestämmer vi tillsammans med eleverna) samt frågor som eleverna har lagt till. Lyckades de gissa filmens budskap?
ca 20 min: eleverna ritar egna förslåg på faror som kan uppstå under semester.
Jag väljer videon som kan vara lite kontroversiell (är förbjuden i Rysslan enligt Wikipedia). Den finns dock på youtube och sprider sig snabbt. Jag vet att många elever har redan sätt den. Därför tycker jag att jobba just med den är en bra idé. Dessutom är den en informationskampanj som är inriktat mot bl.a. tonåringar.
Eleverna inkluderas i processen genom att låta de välja vilka frågor ska de ställa. Det blir mer naturligt på det sättet än om jag bestämmer själv. Metoden blir mer deras än frökens (Moreau, 2013). Det finns plats för grupparbete men även för egen skapande. Alla kan komma med egna förslåg.
Utvärdering och utveckling (mina reflektioner): Jag ville att eleverna får lust att jobba med analys. Jag presenterar lektion som en detektiv arbete. Detta fångar deras intresse. Videon känner de väl och tycker att det är kul att jobba med. Det är bra att vara tydligt med att det som händer i filmen är ingen bra idé att testa själv. Vi måste tänka även på elevernas personliga behöv. Just i den klassen finns en elev som får mardrömmar lätt. Tillsammans med klassens lärare bestämmer vi att förändra sista delen av lektionen och låta de jobba med så omöjliga och roliga situationer som möjligt. I lektionen jobbar vi även med engelska och svenska. De kan jobba med digitala medier och kanske skapa egna filmer.
En gång till har jag upplevt att kommunikation och samarbete är viktiga delar av arbete i skolan. Jag har pratat med läraren innan och även efter lektionen. Genom detta får jag bekräftelse att hon godkänner planeringen och stöder det. Dessutom får jag feedback om vad fungerar bra och vad borde förbättras eller tänka på. Hon känner sina elever bra. Om jag har inte pratat med henne innan skulle jag säkert missa vissa problem i klassrummet och kanske få några känna sig exkluderade (Säljö, 2010).
Det känns bra att se eleverna jobba entusiastiskt. Det var gör mig mest glad är dock att jag har lyckas fånga en pojke. Han vägrar delta i lektionens sista del för att han tror att det inte blir fint. Jag förklarar att det är inte meningen att vi ska göra finaste teckningar, vi ska förmedla något med våra bilder. Och det gör han till slut 🙂
—–
Eriksson, Ivonne (2009) Bildens tysta budskap – interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (Red.) (2010) Lärande,skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Moreau, Helena (2013) Träna bildanalys – utvecklas i historia. Grundskoletidning 3/2013
Ateljén 