The Machine – exhibition

Annonser

The Machine

Från om med vecka 9 jobbar vi med collaboration (samarbete) mellan åk 2 och åk6.

Eleverna i åk2 har skapat teckningar till en text från Rymdresan av Christer Fuglesang.

Farbror Albert vänder sig om och tittat förvånat på dem när de kliver in i ett stort rum.

– Visst är det en spännande anläggning jag gjort här, säger han och pekar på något som påminner om en jättestor tågbana på styltor, men jag förstår inte vad som är så roligt med den …? (…)

– Hmm, ser ut som ett slags racerbana?

– Något som åker runt i rören… Fast vad är det för järnklumpar?

– I rören far pytte-pyttesmå partiklar från atomkärnor runt, förklarar farbror Albert och myser. Och järnklumparna är faktiskt magneter för att styra partiklarna, eller protonerna, som de heter.

Filmer om maskinerna

Eleverna i åk6 återskapar de teckningarna utifrån några kriterier: bakgrund, komposition, djuphet (förgrund, mellanplan), teknik, estetik, (+skuggor).

Bakgrunden De originella tekningarna saknar bakgrunden. I den nya versionen kan bakgrunder vara en färg eller textur (bild 1, 2, 3, 5, 8), en del av förgrunden (3, 4, 5) eller en bild (bilder 6 och 7).

Kompositionen Olika typer av komposition i konsten används för att arrangera eller organisera komponenterna på ett sätt som är tilltalande för konstnären och, förhoppningsvis, betraktaren. Det bidrar till att ge struktur i layouten och det sätt på vilket ämnet presenteras. Det uppmuntrar också eller leder betraktarens öga att vandra runt hela målningen, ta in allt och slutligen kommer tillbaka centrala punkten. Eleverna i 2an visste inte hur deras slutliga produkt kommer att se ut. Ni får därför flyta på komponenterna (maskinen m.m.) fritt om ni upplever att detta kan påverka arbetet på ett bra sätt. Alla delar av kompositionen skall kännas som om de hör ihop. Om något känns olyckligt på sin plats, flyta på den. Vissa maskiner ‘försöker’ vara symmetriska. Ett symmetriskt arrangemang tillför en känsla av lugn, medan ett asymmetriskt arrangemang skapar en känsla av obehag och obalans. Vilken känsla vill du stärka? Tänk även på komponenterna som betraktaren ska fokuseras på.

Djupheten Känslan av djuphet i bilden skapas genom att jobba med ljusa/mörka färger (mörka framme, ljusa längre bak); överlappning av olika komponenter; komponenterna i bakgrunden mindre än liknande komponenter i förgrunden; markera konturer av komponenterna i förgrunden med en fiberpenna.

Teknikerna Alla börjar med en skiss. Sedan kommer vi arbeta med vattenfärger, fiberpennor, oljekritor m.m.

Estetiken Var noggrann. Tryck inte hård med blyertspennan då den kommer lämna fasta spår i pappret.

Skuggorna (extra kriterium)

To the moon and back

En rymdraket:

  • toarulle eller hushållspappersrulle
  • äggkartonger
  • papper
  • lim, tejp, limpistoler
  • flaskfärger, kritor m.m.
  • sax

Skuttaren:

  • en sugslang (t.ex. från en gammal dammsugare)
  • en toarulle eller en bit kartong
  • starkare tejp
  • en tom plastfalska, minst 1,5l
  • locket från flaskan
  • en borrmaskin
  • en limpistol

Rymdraketerna bygger vi enligt egna skissar och idéer. En sak man måste tänka på är att den ena sidan av raketen måste våra öppen för att kunna stoppa in sugslangen.

Skuttaren bygger man genom att koppla flaskan till den ena sidan av sugslangen. Vi har först tejpad flaskan. Då de blir utslitna efter ett par gånger. Därför har jag borrat ett hål i ett lock (ju större desto bättre men ser till att den inte tappar formen). Sedan har jag placerat den på plats. Använder kartong och tejp för att säkra dess position och limmar för att sätta fast den. Nu gäller det bara att skriva in och ut flaskorna efter behovet 🙂

 

VT16 vecka 6: The Psycho Potato-project

  • Välj en bild du blir inspirerad av. Det kan vara en moment utifrån en film, en tavla, ett omslag av en bok. Det är ok att använda sig av ett verk som någon du känner har skapat. Om några av er planerar att samarbeta är det också tillåtet, så länge ni presenterar olika verk. Med detta menar jag att: 3 personer får lov att jobba med en film, men ni välja 3 olika moment utifrån den; 2 personer får lov att jobba med en och samma verk så länge den individuella uppfattningen synliggörs.
  • Analysera bilden. Försök att svåra på så många frågor som möjligt:

Hur är bilden uppbyggd?Vad ser du i bilden?
Människor, saker, miljöer?
Hur ser bakgrunden ut?
Vad finns i förgrunden?
Vilka delar av bilden uppfattar du som viktiga? Var fastnar blicken?
Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel, komposition. Hur påverkar de tolkning av bilden enligt dig?
Vad gör bilden intressant?
Vilka känslor föder bilden och vad i bilden framkallar dessa?

Vad är det första intrycket du får av bilden?
Vad dominerar i bilden?
Vad berättar den?
Vilket syfte har bilden?
Vem är avsändare och vem är mottagare?
Vad tror du att den som har skapat bilden vill säga dig?
Vilka tankar och känslor väcker bilden?
Vad är det på bilden som får dig att tänka så?
Tycker du att bilden lyckas förmedla sitt budskap?

  • Skapa ditt verk. Vi jobbar med parafras. Detta betyder att ditt verk borde påminna bilden du har valt. Ta ett kort. Det är även ok om du använder dig av andra tekniker. Du bestämmer själv hur mycket tid och arbete lägger du på ditt projekt.

Exempel på parafras: remake   Julianne   Booooooom även Almby

Exempel på verktyg online: Pixlr   Photoshop    Toolpic

Exempel på bildanalys: Gothic

  • Redovisning. Du har tid tills på måndag den 22e februari (senast kl. 8:30) att skicka båda bilderna till mig. Hur redovisningen kommer att genomföras bestämmer vi tillsammans i början av lektionen.

Bra att göra:

  • dokumentera ditt process med hjälp av anteckningar eller bilder
  • prata med andra om dina idéer
  • fråga mig om du är osäkert
  • förberedda fler än en bild
  • sitt bästa
  • ha kul med uppgiften

Inte så bra att göra:

  • presentera andras arbete som eget
  • inte göra uppgiften
  • vänta till sista stunden

VT16 vecka 5: färgsymbolik

Färg kan vara en symbol för olika egenskaper, skick, sinnestillstånd och kulturella uppfattningar. Dess betydelse beror på biologiska, politiska, sociala, estetiska samt religiösa tankegångar och förknippandes. Innebörd och tolkning kan skiljas om konstnären och iakttagare kommer från olika kulturer.

Syften med denna lektion är att:

  • bekanta sig med färgernas symbolik
  • öva den semitiska bildanalys metoden
  • utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
  • utveckla ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om andras bilder
  • jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)

Uppgiften:

Eleverna jobbar i mindre grupper av ca 2-3 elever. De ska lista ut färgens betydelse i de olika tavlorna. Färgerna vi jobbar med: vit, brun, gul, svart, lila, grön, röd, grå, blå. OBS! En bild – en färg.

Detta bildspel kräver JavaScript.

  1. Denna lektioner avslutas inte med redovisning utan elevernas anteckningar samlas hos mig och kommer att användas under nästa lektion.
  2. Eleverna får inte omfattande information om tavlorna vid detta tillfälle. Jag vill undersöka hur mycket kan de redan.
  3. Börjar lektion med att fråga om de känner ni igen någon tavla/konstnär.
  4. Se till att eleverna inte fokuserar sig på denotationer i bilderna.

—–

Utvalt av bilderna efter Art Factory 

VT16 vecka 4

During the next couple of months I am teaching art to 6th graders. This is how I do it 😀

Mål för denna termin:

  • planera undervisningen på ett kontinuerlig sätt (lektioner skall fungera som enskilda moment samt som en del av helheten)
  • bildanalysen skall bli ett verktyg som eleverna använder sig av på mer medvetet och naturligt sätt
  • utveckling av förmågan att reflektera runt bilderna (Emsheimer & Hansson & Koppfeldt, 2006)
  • eliminera ordet ”fint” 😉
  • skapa miljön där elever känner sig trygga för att utrycka sina känslor, åsikter genom diskussion och skapande.

Lektion 1: 1900 – 2000 – (2100)

At the School

I slutet av 1800-talet en grupp av franska artister bl.a. Jean-Marc Côté och Villemard skapade en serie av illustrationer kallade för “Utopin”. Inspirationen för projektet var millennium och därför skildrade artisterna sina visioner av livet i Paris i 2000. Första serien skapades år 1889 för Världs Utställning i Paris nästa är och artisterna har jobbat med idéen fram till 1910. Under åren skapades ca 90 illustrationer i matchande stil. Var fransk männens arbete en undantag? Tydligen inte. Illustrationen i samma tematik skapades även i Tyskland förmodligen för Hildebrands Choklad Fabrik. Det finns gemensamma elementär i illustrationerna, såsom tillgång till flygande maskiner eller mekanisering av vardagen. Dessutom finns det saker som vi känner igen från vår verklighet.

Syften med denna lektion är att:

  • introducera den semitiska bildanalys metoden
  • observera sociala relationer och gruppdynamiken
  • väcka elevernas intresse för ämnet
  • utveckling av elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att skapa egna och tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
  • utvecklas ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om både andras och egna bilder
  • arbeta ämnesövergripande med bl.a. fysik, geografi för att nå bättre förståelse av illustrationens budskap (Skolverket, 2011)
  • jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
  • testa och öva bildanalys samt bekanta sig med viktiga begrepp som är relevanta för bildanalys, för att kunna samtala, skriva och läsa om bildens budskap och utformning (Skolverket, 2011)

Introduktion av metoden

Läraren presenterar bilder från både “Utopia” och den tyska serien och berättar historien bakom. De blir grund för arbete med bildanalys, även för elevernas skapande om man vill (Vygotskij, 1995). Efter det introduceras och förklaras den semiotiska metoden. Första analysen genomförs gemensamt (Lindgren, Bengt & Nordström, 2009). För att underlätta arbetet kan vi lista ut frågor relevanta för varje moment i metoden.

DENOTATIONER: Vad ser du? Vad är fokus på bilden? Vilka delar av bilden är ljusare/mörkare?

KONNOTATIONER: Vad händer i bilden? Tolkningar av olika delar enskille och tillsammans.

(PRIVATA ASSOCIATIONER): när jag ser bilder tänker jag på…

Läraren skriver mallen för metoden och frågorna på tavlan. Vid detta tillfälle pågår arbete i mindre grupper av ca 3-4 elever som jobbar med var sin bild utav den franska eller tyska serien.

Varje grupp presenterar sin analys. Läraren lyfter upp när eleverna använder sig av bildspråk, relevanta frågor och kommentarer samt reagerar i motsatt fall, t.ex. om eleverna fokuserar sig på att kritisera.

Om tiden tillåter: diskutera bildernas budskap utav följande frågor, som t.ex.: lyckades konstnärerna förutsäga framtiden? Finns det gemensamma elementär i både franska och tyska bilder? Kan man dela upp de i kategorier?

—–

Källor: French prints

Jean-Marc Côté’s vision of year 2000

Postcards show the year 2000