Psycho (1960) Directed by Alfred Hitchcock Shown: Janet Leigh (as Marion Crane)
Välj en bild du blir inspirerad av. Det kan vara en moment utifrån en film, en tavla, ett omslag av en bok. Det är ok att använda sig av ett verk som någon du känner har skapat. Om några av er planerar att samarbeta är det också tillåtet, så länge ni presenterar olika verk. Med detta menar jag att: 3 personer får lov att jobba med en film, men ni välja 3 olika moment utifrån den; 2 personer får lov att jobba med en och samma verk så länge den individuella uppfattningen synliggörs.
Analysera bilden. Försök att svåra på så många frågor som möjligt:
Hur är bilden uppbyggd?Vad ser du i bilden?
Människor, saker, miljöer?
Hur ser bakgrunden ut?
Vad finns i förgrunden?
Vilka delar av bilden uppfattar du som viktiga? Var fastnar blicken?
Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel, komposition. Hur påverkar de tolkning av bilden enligt dig?
Vad gör bilden intressant?
Vilka känslor föder bilden och vad i bilden framkallar dessa?
Vad är det första intrycket du får av bilden?
Vad dominerar i bilden?
Vad berättar den?
Vilket syfte har bilden?
Vem är avsändare och vem är mottagare?
Vad tror du att den som har skapat bilden vill säga dig?
Vilka tankar och känslor väcker bilden?
Vad är det på bilden som får dig att tänka så?
Tycker du att bilden lyckas förmedla sitt budskap?
Skapa ditt verk. Vi jobbar med parafras. Detta betyder att ditt verk borde påminna bilden du har valt. Ta ett kort. Det är även ok om du använder dig av andra tekniker. Du bestämmer själv hur mycket tid och arbete lägger du på ditt projekt.
Redovisning. Du har tid tills på måndag den 22e februari (senast kl. 8:30) att skicka båda bilderna till mig. Hur redovisningen kommer att genomföras bestämmer vi tillsammans i början av lektionen.
Bra att göra:
dokumentera ditt process med hjälp av anteckningar eller bilder
Färg kan vara en symbol för olika egenskaper, skick, sinnestillstånd och kulturella uppfattningar. Dess betydelse beror på biologiska, politiska, sociala, estetiska samt religiösa tankegångar och förknippandes. Innebörd och tolkning kan skiljas om konstnären och iakttagare kommer från olika kulturer.
Syften med denna lektion är att:
bekanta sig med färgernas symbolik
öva den semitiska bildanalys metoden
utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
utveckla ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om andras bilder
jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
Uppgiften:
Eleverna jobbar i mindre grupper av ca 2-3 elever. De ska lista ut färgens betydelse i de olika tavlorna. Färgerna vi jobbar med: vit, brun, gul, svart, lila, grön, röd, grå, blå. OBS! En bild – en färg.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Denna lektioner avslutas inte med redovisning utan elevernas anteckningar samlas hos mig och kommer att användas under nästa lektion.
Eleverna får inte omfattande information om tavlorna vid detta tillfälle. Jag vill undersöka hur mycket kan de redan.
Börjar lektion med att fråga om de känner ni igen någon tavla/konstnär.
Se till att eleverna inte fokuserar sig på denotationer i bilderna.
Joan Miro är en av mina favorita konstnärer och ”måste” i arbete med åk 1. Tidigare har jag introducerat honom till mina elever vid arbete med former och linjer. Denna gång börjar vi med liknande tanke för att sedan jobba med stora (A2) och små format (A6 och mindre).
Del 1 Intro (45min): Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.
Sedan tittar vi på några tavlor av Miro och gör försök att analysera dem. Det är viktigt att vi skapar ”utrymme” för barnen att vaga säga vad de ser i tavlorna. Ju mer fritt desto bättre 🙂
Detta bildspel kräver JavaScript.
Barnen ska sedan försöka skissa liknande tavlor eller egna idéer med hjälp av former och linjer.
Del 2 (2x45min): Till denna lektion har jag med mig papper A2 och grundfärger då mina barn är redan vana med att blanda fram andra färger. Ett bra sätt att genomföra en lektion om grundfärgerna kommer jag lägga till snart. Nu ska vi omvandla våra skisser till stora tavlor.
Under arbetet har en av mina elever sagt att han inte ska bli astronaut längre utan konstnär 😉
Detta bildspel kräver JavaScript.
Del 3 (45min): Art is fun 😀 För denna pass behövs tärningar, små ark papper (vita och t.ex. svarta för bakgrund), blyerts och kritor samt var sin kopia av Roll-a-Miro spelet. Sedan är det bara sätta på lit musik och njuta av världens bästa yrke 🙂
Tycker man att Pixel painting låter som en bra idé behöver man inte stanna där. Att jobba med pixlar och geometriska figurer är en bra formövning. Margareta Lööf Eriksson (1987) använder sig av t.ex. Paul Klees verk. Den schweiziska konstnären påverkades av expressionism, kubism och surrealism. Hans intresse och behov att experimentera ledde till fördjupning av Color theory.
His works reflect his dry humour and his sometimes childlike perspective, his personal moods and beliefs, and also his musicality (Wikipedia).
med andra ord:
(…) bilder står väldigt nära barnens, de utstrålar en vital och ursprunglig kraft och magi och hans formspråk är ofta underfundigt och har många inslag av geometriska begrepp. De har också en färgmässigt rytmisk uppbyggnad (Lööf Eriksson, 1987, s.39)
Detta bildspel kräver JavaScript.
Visst är de fina! En lektion med Klee kan leda till lektioner om 3 dimensionera objekt, former och färger.
Och om ni tröttnar på kvadrater kan man bli inspirerar av Nathan Manire och köra med prickar istället 🙂
—–
Lööf Eriksson, Margareta (1987) Bildarbete bland barn. Utbildningsförlaget: Stockholm
I min lektionsplanering (jag ska i fortsättningen kalla den för Utopia) har jag använd mig av historiska bilder och den semiotiska metoden. Av någon anledning passar mig just det sättet att analysera bilden mest. Men det finns fler (Eriksson, 2009). Efter jag har läst artikel ”Träna bildanalys” (Moreau, 2013) kommer tillbaka ett tanke att arbeta kan vi faktiskt på olika sätt. Eriksson (2009) föreslår att kombinera olika metoder, såsom formalanalys och stilanalys. Vi (lärarna) måste kunna dem, för att hitta den som kommer fungera bäst för vara elever. Det är bra att testa alla, för att kunna välja en och anpassa undervisningen till elevernas behov och nivå. Vi ska hjälpa dem nå ämnets mål. Utopian är ju inlämnat trots att det finns säkert saker som jag missat. Dessutom känns det som jag inte är riktigt klart med uppdraget. Tillfället gör tjuven så när jag fatt frågan att genomföra en bildlektion i åk4 tackar jag ja direkt.
Eleverna i den klassen har inte jobbat med bildanalys mycket innan. Det blir extra spännande. Å andra sidan finns det risk att man kan avskräcka dem. I Utopia planeringen utgår jag ifrån ett tanke att eleverna har redan fått en antal lektioner som är kopplade på olika sätt till ämnets centrala innehåll (Skolverket, 2011). Här krävs det enklare övning och metod samt något roligt att jobba med, som till exempel:
Mål: analysera reklambild på en korrekt sätt, vissa förståelse och använda sig på korrekt sätt av olika bildbegrepp
Material: en reklambild, en utvald video, papper, blyertspennor, datorer (en för varje grupp)
Genomförande an en 1 timme lång lektion: ca 10 min Läraren presenterar en plakat. Tillsammans med eleverna analyserar den och samlar frågeställningar, använder olika begrepp. T.ex:
vad ser du?
vad händer/har hänt?
Vad finns i bakgrunden/förgrunden?
Vilken teknik? osv.
ca 15 min: Eleverna får se videon ”Dumb ways to die”. I mindre grupper ska de nu analysera filmen med hjälp av samlade frågor. De får lägga till fler nya.
ca 15 min: samling där vi diskuterar de viktigaste frågorna (vilka av dem bestämmer vi tillsammans med eleverna) samt frågor som eleverna har lagt till. Lyckades de gissa filmens budskap?
ca 20 min: eleverna ritar egna förslåg på faror som kan uppstå under semester.
Jag väljer videon som kan vara lite kontroversiell (är förbjuden i Rysslan enligt Wikipedia). Den finns dock på youtube och sprider sig snabbt. Jag vet att många elever har redan sätt den. Därför tycker jag att jobba just med den är en bra idé. Dessutom är den en informationskampanj som är inriktat mot bl.a. tonåringar.
Eleverna inkluderas i processen genom att låta de välja vilka frågor ska de ställa. Det blir mer naturligt på det sättet än om jag bestämmer själv. Metoden blir mer deras än frökens (Moreau, 2013). Det finns plats för grupparbete men även för egen skapande. Alla kan komma med egna förslåg.
Utvärdering och utveckling (mina reflektioner): Jag ville att eleverna får lust att jobba med analys. Jag presenterar lektion som en detektiv arbete. Detta fångar deras intresse. Videon känner de väl och tycker att det är kul att jobba med. Det är bra att vara tydligt med att det som händer i filmen är ingen bra idé att testa själv. Vi måste tänka även på elevernas personliga behöv. Just i den klassen finns en elev som får mardrömmar lätt. Tillsammans med klassens lärare bestämmer vi att förändra sista delen av lektionen och låta de jobba med så omöjliga och roliga situationer som möjligt. I lektionen jobbar vi även med engelska och svenska. De kan jobba med digitala medier och kanske skapa egna filmer.
En gång till har jag upplevt att kommunikation och samarbete är viktiga delar av arbete i skolan. Jag har pratat med läraren innan och även efter lektionen. Genom detta får jag bekräftelse att hon godkänner planeringen och stöder det. Dessutom får jag feedback om vad fungerar bra och vad borde förbättras eller tänka på. Hon känner sina elever bra. Om jag har inte pratat med henne innan skulle jag säkert missa vissa problem i klassrummet och kanske få några känna sig exkluderade (Säljö, 2010).
Det känns bra att se eleverna jobba entusiastiskt. Det var gör mig mest glad är dock att jag har lyckas fånga en pojke. Han vägrar delta i lektionens sista del för att han tror att det inte blir fint. Jag förklarar att det är inte meningen att vi ska göra finaste teckningar, vi ska förmedla något med våra bilder. Och det gör han till slut 🙂
—–
Eriksson, Ivonne (2009) Bildens tysta budskap – interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (Red.) (2010) Lärande,skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Moreau, Helena (2013) Träna bildanalys – utvecklas i historia. Grundskoletidning 3/2013
Denna vecka förbereder vi oss innan den enskilda uppgiften: lektionsplaneringen. Tillsammans med Åsa, Sella, Ingela och Priscilla ska vi jobba så:
Klass: åk 6
Tid: minst två lektioner. Projektet genomförs i två delar: en igångsättande och arbetet med projektet.
Vad: CD omslag
Syfte: utveckla förmåga att planera, producera och redovisa bilder med olika verktyg, i olika material för att uttrycka budskap, utvecklar förmåga att förstå andra människors erfarenheter och tankar med hjälp av visuella uttrycksformer; utvecklar förmågan att analysera och samtala om egna och andras bilder och förståelse av att bilden bär betydelser; utveckla bildspråk.
Mål: kunna skapa bilder med olika material och tekniker, kunna berätta om sina bilder
Material: ritpapper, blyertspennor, olika material (i enlighet med elevernas önskemål). Dessutom en spelare för första delen av planeringen och fler för den andra delen (eleverna får använda egna mp3-spelare eller mobiler om möjligheten finns); elevernas favorita låtar; exemplar för cd-omslag.
Genomförande: Lektionen börjar med uppspelning av ”Humlan” av Nikołaj Rimski-Korsakow. Undertiden ska eleverna teckna det de hör och upplever. När alla är klara diskuterar de sina teckningar två och två eller i en grupp (detta beror på gruppens kunskaper med att genomföra samtal där alla är inkluderade samt om alla känner sig bekväma för att prata i grupp). Diskussion oscillerar runt bildernas innehåll och komposition. Övningen är en utgångspunkt för att arbeta med cd-omslag och ska sätta eleverna igång med arbetet.
I början av andra delen lyssnar eleverna på sina favorita låtar och tecknar projektet för cd omslaget. De ska senare bestämma vilka material de ska använda sig av och börja genomföra projektet. Lektioner avslutas med föreställning av elevernas verk och diskussion där eleverna pratar om egna verk men även bedömer andras arbete.
Utveckling av idéen: teman är en bra utgångspunkt för arbete med bildredigering och tryck där eleverna ska förberedda sina projektet helt eller delvis på dator; kan vara en del av större tema (t.ex. Unga berättare) där elever illustrerar artiklar, egna och andras texter.
Ateljén 