artist

The Machine

Från om med vecka 9 jobbar vi med collaboration (samarbete) mellan åk 2 och åk6.

Eleverna i åk2 har skapat teckningar till en text från Rymdresan av Christer Fuglesang.

Farbror Albert vänder sig om och tittat förvånat på dem när de kliver in i ett stort rum.

– Visst är det en spännande anläggning jag gjort här, säger han och pekar på något som påminner om en jättestor tågbana på styltor, men jag förstår inte vad som är så roligt med den …? (…)

– Hmm, ser ut som ett slags racerbana?

– Något som åker runt i rören… Fast vad är det för järnklumpar?

– I rören far pytte-pyttesmå partiklar från atomkärnor runt, förklarar farbror Albert och myser. Och järnklumparna är faktiskt magneter för att styra partiklarna, eller protonerna, som de heter.

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11

Filmer om maskinerna

Eleverna i åk6 återskapar de teckningarna utifrån några kriterier: bakgrund, komposition, djuphet (förgrund, mellanplan), teknik, estetik, (+skuggor).

Bakgrunden De originella tekningarna saknar bakgrunden. I den nya versionen kan bakgrunder vara en färg eller textur (bild 1, 2, 3, 5, 8), en del av förgrunden (3, 4, 5) eller en bild (bilder 6 och 7).

1. Wassily Kandinsky – Lithographieblau (1866)
2. Wassily Kandinsky – The Point (1939)
3. Wassily Kandinsky – Distribution
4. Paul Klee – Affected Place (1922)
5. Paul Klee – Mask of fear (1932)
6. Paul Klee – Part of G. (1927)
7. Joan Miro – Landskape The Hare (1927)
8. Joan Miro – Maternity (1924)

Kompositionen Olika typer av komposition i konsten används för att arrangera eller organisera komponenterna på ett sätt som är tilltalande för konstnären och, förhoppningsvis, betraktaren. Det bidrar till att ge struktur i layouten och det sätt på vilket ämnet presenteras. Det uppmuntrar också eller leder betraktarens öga att vandra runt hela målningen, ta in allt och slutligen kommer tillbaka centrala punkten. Eleverna i 2an visste inte hur deras slutliga produkt kommer att se ut. Ni får därför flyta på komponenterna (maskinen m.m.) fritt om ni upplever att detta kan påverka arbetet på ett bra sätt. Alla delar av kompositionen skall kännas som om de hör ihop. Om något känns olyckligt på sin plats, flyta på den. Vissa maskiner ‘försöker’ vara symmetriska. Ett symmetriskt arrangemang tillför en känsla av lugn, medan ett asymmetriskt arrangemang skapar en känsla av obehag och obalans. Vilken känsla vill du stärka? Tänk även på komponenterna som betraktaren ska fokuseras på.

Djupheten Känslan av djuphet i bilden skapas genom att jobba med ljusa/mörka färger (mörka framme, ljusa längre bak); överlappning av olika komponenter; komponenterna i bakgrunden mindre än liknande komponenter i förgrunden; markera konturer av komponenterna i förgrunden med en fiberpenna.

Teknikerna Alla börjar med en skiss. Sedan kommer vi arbeta med vattenfärger, fiberpennor, oljekritor m.m.

Estetiken Var noggrann. Tryck inte hård med blyertspennan då den kommer lämna fasta spår i pappret.

Skuggorna (extra kriterium)

Former och linjer med Miro

Jag är mer och mer säkert att man kan koppla nästan varje lektion till en eller några konstnärer. Denna gång blir det Joan Miro, en spansk surrealistisk konstnär, grafiker och skulptör.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idéen att använda sig av Miros verk kommer från Deep Space Sparkle. I min version jobbar vi så:

Del 1 Intro: Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.

Del 2 Uppgift: Elever ska nu rita var sitt monster men hjälp av olika linjer och former. Vill de rita personer, robotar eller insekter (tema-veckor) låt de göra det men påminna att det är linjer och former som ligger i fokus. Använd blyerts pennor och tuschpennor.

Bra att ha med sig: har du extra tid, låt barnen ”kopiera” teckningar på ett store ark papper. Detta är en bra övning och omöjligt att misslyckas eftersom barnen kopierar något de själva har skapat. Det är även bra att lägga olika former på bordet. Om eleverna upplever inspiration brist eller har svårt med att rita former, kan de först bygga monstret med hjälp av färdiga material.

Fortsättning: rita människor, färger.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Pixels with Paul

Tycker man att Pixel painting låter som en bra idé behöver man inte stanna där. Att jobba med pixlar och geometriska figurer är en bra formövning. Margareta Lööf Eriksson (1987) använder sig av t.ex. Paul Klees verk. Den schweiziska konstnären påverkades av expressionism, kubism och surrealism. Hans intresse och behov att experimentera ledde till fördjupning av Color theory.

His works reflect his dry humour and his sometimes childlike perspective, his personal moods and beliefs, and also his musicality (Wikipedia).

med andra ord:

(…) bilder står väldigt nära barnens, de utstrålar en vital och ursprunglig kraft och magi och hans formspråk är ofta underfundigt och har många inslag av geometriska begrepp. De har också en färgmässigt rytmisk uppbyggnad (Lööf Eriksson, 1987, s.39)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Visst är de fina! En lektion med Klee kan leda till lektioner om 3 dimensionera objekt, former och färger.

Och om ni tröttnar på kvadrater kan man bli inspirerar av Nathan Manire och köra med prickar istället 🙂

Dot_Portrait_Elene_Original_Nathan_Manire_2048

—–

Lööf Eriksson, Margareta (1987) Bildarbete bland barn. Utbildningsförlaget: Stockholm

v.7 Pull your brain together

En bra vecka är en intensiv vecka, för mig i alla fall. Den här har uppfylld alla kriterier för att definieras på sånt sätt. Förutom mina vanliga sysselsättningar har jag varit på två fantastiska föreläsningar och sätt igång två av mina egna och en skolprojekt. Dessutom har jag lärt mig att barnen vet bäst som är bra.

Vygotskij ser erfarenheter som en viktig faktor i utvecklingen av fantasi och kreativa processer. Han menar att ju fler erfarenheter vi har eller upplever desto rikare fantasi (Vygotskij, 2010). Detta har jag altid använd mig av fast omedveten att teorin finns. Jag lär mig mest praktiskt genom att sätta mig med något och testa sig fram. Därför jobbar jag denna vecka mer lera och dess roligare (och billigare) alternativ: play doh. Inget konstigt att barnen älskar det. Mjuk och lätt är play doh enklare att jobba med än lera, speciellt när man vill göra animationer.

Jobbar man med design och skapande måste man kunna sätta igång den kreativa processen, hitta inspiration. Mycket om detta har jag lärt mig från mina f.d. chefer. En av de, Marek Tomasik. Illustratör och grafik för det mesta men jobbar även med skulptur, installationer och performance i det offentliga rummet. Jag har fått möjligheter att se hans kreativa process och arbetsätt under över två år. Under den tiden har pågått projekt med bl.a. hunden och kvinnor som blivit en pjäs. Fastnar jag i processen då brukar jag tänka på allt jag fått från han och andra.

Föreläsningar är ingenting som ger mig möjlighet att testa sig fram men jag ser de som erfarenhet-arena. Jag lyssnar, analyserar och ibland även upplever saker. Från Fredrik får jag information om Adrian Piper som jag skulle aldrig hittat själv. Kanske någon gång men inte just nu och detta har riktat mitt arbete åt helt annat håll. Föreläsningen påverkar även mitt val av veckans bok (kommer senare). Jag utmanar mig själv att se på saker lite annorlunda. Det är ok att jag ifrågasätter vissa konstverk. Det är ju min estetik som inte tillåter mig ”njuta” av den. Min estetik är resultat av många år i samma rum men grafiska formgivare och människor som älskar enkelt, noggrann, lite pedantiskt design. Det gör jag med. Det känns skönt att få alla de bitarna hamna på sitt plats.

Sedan kommer föreläsning med Camilla Wu. Då får jag fundera runt min roll som bildlärare inte från det estetiska sidan utan mer praktiskt/teoretiskt.

  • Lärande OM, I, MED och GENOM konst och design. Fyra rum som man kan besöka, jobba i men som borde vara öppna hela tiden. Att sitta hela tiden i samma rum kan fungera men är inte det optimala lösningen. Jag antar att genom att befinna sig i de olika rummen skapar vi erfarenheter. Så enkelt men så viktigt.
  • Ämnet undervisning skall innehålla alla fyra samverkande komponenter: FANTASI, PRAKTIK, KREATIVITET, TEORI.
  • Öppningen för att försätta tänka själv måste finns. Finns det inget lust att undersöka vidare, utveckla, förändra sitt projekt då har vi misslyckat. Detta gäller även andra ämne, inte bara bild. Vi måste väcka hos eleverna lust för lärande. Det är precis det vi har jobbat med denna vecka när vi skulle utveckla våra idéer.
  • Dokumentation av processen är avgörande för att kunna bedöma. Ni ser väll att jag skriver mer än tidigare 😉 Å andra sidan är mitt mål att en dag kunna dokumentera mitt skapande lika bra som Moleska t.ex. här eller här.

Sist men inte minst har jag lärt mig eller faktiskt blivit mer uppmärksam att en gräns mellan skämt om norrmännen och rasism är jätte fin.

————-

Vygotskij L.S. (2010) Fantasi och kreativitet i barndomen, Göteborg: Daidalos

Anna Rusakova

Från Polen åker vi till Ukraina. Dagens konstnär, Anna Rusakova, kommer från Odessa. En stad med den kända Potemkintrappan. Jag lyckades inte hitta mycket information om henne förutom en kort bio information på ArtLededev portalen. Den beskriver både henne och hennes konstverk precis som jag upplever både och.

Anna om sig själv: ”You lost a button off your shirt? I can draw it! I can draw a coffee grinder and a clock, your favorite tape and a bicycle, a lolly pop and a paper plane. Because it’s important! It’s important to pay attention to small things. They make up the big things, the same way a big journey begins with a small step. And if we do at least draw these small items, there’ll be gratitude. This is how I live. I use small things to create something bigger. And I don’t care if my illustrations are too ‘sweet’. Even if it’s fattening” (Artlededev, 2013).

På sin websidan presenterar hon inte bara illustrationer utan även anteckningar och sidor från sketchboken. Så ska man dokumentera sitt kreativa arbete. Hennes teckningar är söta men bearbetade i alla minsta detaljer, enkla men imponerande. Man kan se tydlig att hon blir mycket inspirerat av ukrainsk/rysk folklore. Dessutom förändrar hon även verkligheten genom att tilläga roliga små detaljer i vanliga bilder. För det mesta använder hon sepia stilen och förstärka effekten med en ytterligare färg, såsom blå. Jag tycker att effekten är fantastiskt men döm själv 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Adam Pękalski

Adam Pękalski är en av mina favorita illustratörer. Han arbetar mest med illustrationer och serieteckning. Jag började följa honom för några år sedan via digart, en polsk portal som liknar deviantArt. Dagen när jag fick se Adams konstverk i verkligheten blev en kanon bra dag. I samarbete med PKP Intercity skapades tavlor om tågen och utställningen ägde rum på Central Stationen i Warszawa.

Om ni vill veta mer om har: google gärna senare eller besök Adams blogg. Just nu njut av några av hans fantastiska illustrationer.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Zdzisław Beksiński

Zdzisław Beksiński är en polsk målare. I tidigare verk har han målat deformerade modeller och par under sexuella handlingar, något oacceptabel för att vissa under kommunistiskt ockupation. Några år senare börjar han måla bilder med döda kroppar och visioner av helvetet. Han har tagit inspiration från sina mardrömmar.

Folk talar om en förbannelse över hans familj. Hans fru dog ung på grund av sjukdom, sonen begick självmord och själva Beksiński hittades i sin lägenhet död med 17 knivhugg.

Den surrealistiska stilen påminner mig mycket om Salvador Dali. Vad tycker ni?

Detta bildspel kräver JavaScript.