The Machine

Från om med vecka 9 jobbar vi med collaboration (samarbete) mellan åk 2 och åk6.

Eleverna i åk2 har skapat teckningar till en text från Rymdresan av Christer Fuglesang.

Farbror Albert vänder sig om och tittat förvånat på dem när de kliver in i ett stort rum.

– Visst är det en spännande anläggning jag gjort här, säger han och pekar på något som påminner om en jättestor tågbana på styltor, men jag förstår inte vad som är så roligt med den …? (…)

– Hmm, ser ut som ett slags racerbana?

– Något som åker runt i rören… Fast vad är det för järnklumpar?

– I rören far pytte-pyttesmå partiklar från atomkärnor runt, förklarar farbror Albert och myser. Och järnklumparna är faktiskt magneter för att styra partiklarna, eller protonerna, som de heter.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Filmer om maskinerna

Eleverna i åk6 återskapar de teckningarna utifrån några kriterier: bakgrund, komposition, djuphet (förgrund, mellanplan), teknik, estetik, (+skuggor).

Bakgrunden De originella tekningarna saknar bakgrunden. I den nya versionen kan bakgrunder vara en färg eller textur (bild 1, 2, 3, 5, 8), en del av förgrunden (3, 4, 5) eller en bild (bilder 6 och 7).

1. Wassily Kandinsky – Lithographieblau (1866)

2. Wassily Kandinsky – The Point (1939)

3. Wassily Kandinsky – Distribution

4. Paul Klee – Affected Place (1922)

5. Paul Klee – Mask of fear (1932)

6. Paul Klee – Part of G. (1927)

7. Joan Miro – Landskape The Hare (1927)

8. Joan Miro – Maternity (1924)

Kompositionen Olika typer av komposition i konsten används för att arrangera eller organisera komponenterna på ett sätt som är tilltalande för konstnären och, förhoppningsvis, betraktaren. Det bidrar till att ge struktur i layouten och det sätt på vilket ämnet presenteras. Det uppmuntrar också eller leder betraktarens öga att vandra runt hela målningen, ta in allt och slutligen kommer tillbaka centrala punkten. Eleverna i 2an visste inte hur deras slutliga produkt kommer att se ut. Ni får därför flyta på komponenterna (maskinen m.m.) fritt om ni upplever att detta kan påverka arbetet på ett bra sätt. Alla delar av kompositionen skall kännas som om de hör ihop. Om något känns olyckligt på sin plats, flyta på den. Vissa maskiner ‘försöker’ vara symmetriska. Ett symmetriskt arrangemang tillför en känsla av lugn, medan ett asymmetriskt arrangemang skapar en känsla av obehag och obalans. Vilken känsla vill du stärka? Tänk även på komponenterna som betraktaren ska fokuseras på.

Djupheten Känslan av djuphet i bilden skapas genom att jobba med ljusa/mörka färger (mörka framme, ljusa längre bak); överlappning av olika komponenter; komponenterna i bakgrunden mindre än liknande komponenter i förgrunden; markera konturer av komponenterna i förgrunden med en fiberpenna.

Teknikerna Alla börjar med en skiss. Sedan kommer vi arbeta med vattenfärger, fiberpennor, oljekritor m.m.

Estetiken Var noggrann. Tryck inte hård med blyertspennan då den kommer lämna fasta spår i pappret.

Skuggorna (extra kriterium)

VT16 vecka 4

During the next couple of months I am teaching art to 6th graders. This is how I do it 😀

Mål för denna termin:

• planera undervisningen på ett kontinuerlig sätt (lektioner skall fungera som enskilda moment samt som en del av helheten)
• bildanalysen skall bli ett verktyg som eleverna använder sig av på mer medvetet och naturligt sätt
• utveckling av förmågan att reflektera runt bilderna (Emsheimer & Hansson & Koppfeldt, 2006)
• eliminera ordet ”fint” 😉
• skapa miljön där elever känner sig trygga för att utrycka sina känslor, åsikter genom diskussion och skapande.

Lektion 1: 1900 – 2000 – (2100)

I slutet av 1800-talet en grupp av franska artister bl.a. Jean-Marc Côté och Villemard skapade en serie av illustrationer kallade för “Utopin”. Inspirationen för projektet var millennium och därför skildrade artisterna sina visioner av livet i Paris i 2000. Första serien skapades år 1889 för Världs Utställning i Paris nästa är och artisterna har jobbat med idéen fram till 1910. Under åren skapades ca 90 illustrationer i matchande stil. Var fransk männens arbete en undantag? Tydligen inte. Illustrationen i samma tematik skapades även i Tyskland förmodligen för Hildebrands Choklad Fabrik. Det finns gemensamma elementär i illustrationerna, såsom tillgång till flygande maskiner eller mekanisering av vardagen. Dessutom finns det saker som vi känner igen från vår verklighet.

Syften med denna lektion är att:

• introducera den semitiska bildanalys metoden
• observera sociala relationer och gruppdynamiken
• väcka elevernas intresse för ämnet
• utveckling av elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att skapa egna och tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
• utvecklas ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om både andras och egna bilder
• arbeta ämnesövergripande med bl.a. fysik, geografi för att nå bättre förståelse av illustrationens budskap (Skolverket, 2011)
• jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
• testa och öva bildanalys samt bekanta sig med viktiga begrepp som är relevanta för bildanalys, för att kunna samtala, skriva och läsa om bildens budskap och utformning (Skolverket, 2011)

Introduktion av metoden

Läraren presenterar bilder från både “Utopia” och den tyska serien och berättar historien bakom. De blir grund för arbete med bildanalys, även för elevernas skapande om man vill (Vygotskij, 1995). Efter det introduceras och förklaras den semiotiska metoden. Första analysen genomförs gemensamt (Lindgren, Bengt & Nordström, 2009). För att underlätta arbetet kan vi lista ut frågor relevanta för varje moment i metoden.

DENOTATIONER: Vad ser du? Vad är fokus på bilden? Vilka delar av bilden är ljusare/mörkare?

KONNOTATIONER: Vad händer i bilden? Tolkningar av olika delar enskille och tillsammans.

(PRIVATA ASSOCIATIONER): när jag ser bilder tänker jag på…

Läraren skriver mallen för metoden och frågorna på tavlan. Vid detta tillfälle pågår arbete i mindre grupper av ca 3-4 elever som jobbar med var sin bild utav den franska eller tyska serien.

Varje grupp presenterar sin analys. Läraren lyfter upp när eleverna använder sig av bildspråk, relevanta frågor och kommentarer samt reagerar i motsatt fall, t.ex. om eleverna fokuserar sig på att kritisera.

Om tiden tillåter: diskutera bildernas budskap utav följande frågor, som t.ex.: lyckades konstnärerna förutsäga framtiden? Finns det gemensamma elementär i både franska och tyska bilder? Kan man dela upp de i kategorier?

—–

Källor: French prints

Jean-Marc Côté’s vision of year 2000

Postcards show the year 2000

mini Miro

Joan Miro är en av mina favorita konstnärer och ”måste” i arbete med åk 1. Tidigare har jag introducerat honom till mina elever vid arbete med former och linjer. Denna gång börjar vi med liknande tanke för att sedan jobba med stora (A2) och små format (A6 och mindre).

Del 1 Intro (45min): Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.

Sedan tittar vi på några tavlor av Miro och gör försök att analysera dem. Det är viktigt att vi skapar ”utrymme” för barnen att vaga säga vad de ser i tavlorna. Ju mer fritt desto bättre 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Barnen ska sedan försöka skissa liknande tavlor eller egna idéer med hjälp av former och linjer.

Del 2 (2x45min): Till denna lektion har jag med mig papper A2 och grundfärger då mina barn är redan vana med att blanda fram andra färger. Ett bra sätt att genomföra en lektion om grundfärgerna kommer jag lägga till snart. Nu ska vi omvandla våra skisser till stora tavlor.

Under arbetet har en av mina elever sagt att han inte ska bli astronaut längre utan konstnär 😉

Detta bildspel kräver JavaScript.

Del 3 (45min): Art is fun 😀 För denna pass behövs tärningar, små ark papper (vita och t.ex. svarta för bakgrund), blyerts och kritor samt var sin kopia av Roll-a-Miro spelet. Sedan är det bara sätta på lit musik och njuta av världens bästa yrke 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Thanks kids!

Det bästa med att jobba med barnen är att man får jobba med barnen. Jag har redan nämnd Busy Mocking Bird där mamma och en 4-åring skapar tavlor tillsammans. Men… there is more where this comes from 😀

Fred Giovannitti färglägger sina barns teckningar eller de facto konst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En annan pappa, Nathan Ripperger samlar konstiga saker han säger till sina barn och illustrera de i serien “Things I’ve Said To My Children”.

—–

Bilder kommer från Fred Giovannitti och Things I’ve Said To My Children.

Former och linjer med Miro

Jag är mer och mer säkert att man kan koppla nästan varje lektion till en eller några konstnärer. Denna gång blir det Joan Miro, en spansk surrealistisk konstnär, grafiker och skulptör.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idéen att använda sig av Miros verk kommer från Deep Space Sparkle. I min version jobbar vi så:

Del 1 Intro: Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.

Del 2 Uppgift: Elever ska nu rita var sitt monster men hjälp av olika linjer och former. Vill de rita personer, robotar eller insekter (tema-veckor) låt de göra det men påminna att det är linjer och former som ligger i fokus. Använd blyerts pennor och tuschpennor.

Bra att ha med sig: har du extra tid, låt barnen ”kopiera” teckningar på ett store ark papper. Detta är en bra övning och omöjligt att misslyckas eftersom barnen kopierar något de själva har skapat. Det är även bra att lägga olika former på bordet. Om eleverna upplever inspiration brist eller har svårt med att rita former, kan de först bygga monstret med hjälp av färdiga material.

Fortsättning: rita människor, färger.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Collaborating

Detta är bara underbart: Busy Mocking Bird collaboration. Mamma och 4-åring dotter skapar tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kan man jobba på sånt sätt i skolan? Jag ser en möjlighet i samarbete mellan fadderklasser. Stora och små skapar tillsammans.

—–

Bilden kommer från Busy Mocking Bird

Sommar med John Bauer

Äntligen är dörren till Jönköpings Läns Museum öppet. Är det värt då?

John Bauer är sagokonstnär. Inte vilken som helst utan Sveriges mest kända och älskade sagokonstnär. Men…

Det är inte första gång jag skriver detta: Sverige underskattar sina viktiga* konstnärer. Än så länge har jag sätt utställningar där nya, okända presenteras på bättre sätt än gamla, kända och Läns än ingen undantag. Jönköpings Läns Museum bjuder på en fin men liten utställning. Ett mörkt och mystiskt rum fångar stämningen från Johns illustrationer. Ljudet av droppande vattnet än en mysig tillägg. Frågan är dock: vart tog 80% av Bauers arbete vägen?

Detta bildspel kräver JavaScript.

*med viktiga menar jag konstnärer som är kända världens runt och har stor betydelse för utveckling av Sveriges kultur och konst.

Pixels with Paul

Tycker man att Pixel painting låter som en bra idé behöver man inte stanna där. Att jobba med pixlar och geometriska figurer är en bra formövning. Margareta Lööf Eriksson (1987) använder sig av t.ex. Paul Klees verk. Den schweiziska konstnären påverkades av expressionism, kubism och surrealism. Hans intresse och behov att experimentera ledde till fördjupning av Color theory.

His works reflect his dry humour and his sometimes childlike perspective, his personal moods and beliefs, and also his musicality (Wikipedia).

med andra ord:

(…) bilder står väldigt nära barnens, de utstrålar en vital och ursprunglig kraft och magi och hans formspråk är ofta underfundigt och har många inslag av geometriska begrepp. De har också en färgmässigt rytmisk uppbyggnad (Lööf Eriksson, 1987, s.39)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Visst är de fina! En lektion med Klee kan leda till lektioner om 3 dimensionera objekt, former och färger.

Och om ni tröttnar på kvadrater kan man bli inspirerar av Nathan Manire och köra med prickar istället 🙂

—–

Lööf Eriksson, Margareta (1987) Bildarbete bland barn. Utbildningsförlaget: Stockholm

v.9 Bildanalys

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jarl Ingvarsson är en svensk konstnär från Eritrea. Utbildad i konst och representerad på bl.a. Moderna Museet i Stockholm och på Malmö konstmuseum (Wikipedia, 2013-03-11). Uppskattat även i andra länder.

Vad jag tycker om samtidens konst är en sak. En annan är att vi kommer jobba med olika barn och olika verk och då är det bra att vara mentalt förberedd för utmaningen. Om Ingvarsson är bra eller inte, vill inte jag avgöra. Detta är allas personliga bedömning. På Omkonst portalen kan ni läsa hur andra konstnärer ser och tolkar Jarls tavlor. För mig liknar hans konst arbete av yngre barn. Spontant, färgglad, abstrakt och glad. Väldigt positivt men skulle ändå inte hänga de i min lägenhet. En avgörande sak är tavlornas pris: oscillerar mellan 22 000  till ca 240 000 SEK (Bukowskis).

Jarl Ingvarssons (…) måleri sätts ofta i relation till de internationella strömningarna. Ingvarssons är både expressionistisk och storslagen, men hans måleri klingar med en mycket mer ödmjuk, lekfull och samtidigt romantiskt ton än verken av de tyska och italienska kollegorna. Motivkretsen är ofta vardaglig, det finns en förankring i livet i ateljén, i sjön utanför fönstret, i kaffekoppen och i pinnstolen – samtidigt som allt dansar och rör sig över ytan och fram och tillbaka mot betraktaren i en samstämmig körsång av målerisk glädje och exakthet. I den aktuella målningen befinner vi oss just i konstnärens ateljé, i hemmet i Sparsör utanför Borås. I mitten tronar en stol med en kaffekopp, flankerade på båda sidor av fönster med utsikt ner mot sjön. Vattnet ligger blankt och träden har ännu inte knoppats. En mugg samt en vas verkar sväva på ett bord som endast anas genom dess gröna konturer och till vänster i bild står ett element. Ett stycke vardag, fylld med energi och färg! (Bukowskis, 2013-03-10)

Denna vecka påbörjar vi våran resa med bildanalys. Genom att titta på Jarls tavlor och bläddra mellan olika konstnär som jag gillar mer eller mindre kan jag säga att det kommer inte vara lätt.

Enligt Yvonne Eriksson (2009) fungerar bilder som bl.a. ett språk för kommunikation eller förebild. Det som man kan uppfatta som viktigaste är dock hur vi analyserar dem. Hon föreslår att vi börjar med beskrivning. Detta gäller olika analys metoder och kan vara lika enkelt som svårt. Vi kan börja med att ställa olika frågor för att beskriva vad är det vi ser. Färger, komposition, ljus, former osv. Det är viktigt att fokusera sig först på det vi ser sensu strikto och inte det vi ser genom vara erfarenheter, fantasi, kultur och upplevers (Eriksson, 2009). För detta kommer tid senare.

De första moment med bildanalys känns både spännande och skrämmande. Det är inte lätt att kunna skriva om en bild som i citatet ovanpå och analysera den. Det är dock inte omöjligt. Det kommer krävas tid, övning och utveckling av många förmågor, där bildspråket står på näst om inte högsta platsen. Allt detta för att kunna lära vara elever på bästa sättet.

Dessutom kommer en till fråga: vilken bildanalys metod är best för vara elever? Har ni era favoriter? 🙂

——-

Eriksson, Yvonne (2009) Bildens tysta budskap – interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts

Anna Rusakova

Från Polen åker vi till Ukraina. Dagens konstnär, Anna Rusakova, kommer från Odessa. En stad med den kända Potemkintrappan. Jag lyckades inte hitta mycket information om henne förutom en kort bio information på ArtLededev portalen. Den beskriver både henne och hennes konstverk precis som jag upplever både och.

Anna om sig själv: ”You lost a button off your shirt? I can draw it! I can draw a coffee grinder and a clock, your favorite tape and a bicycle, a lolly pop and a paper plane. Because it’s important! It’s important to pay attention to small things. They make up the big things, the same way a big journey begins with a small step. And if we do at least draw these small items, there’ll be gratitude. This is how I live. I use small things to create something bigger. And I don’t care if my illustrations are too ‘sweet’. Even if it’s fattening” (Artlededev, 2013).

På sin websidan presenterar hon inte bara illustrationer utan även anteckningar och sidor från sketchboken. Så ska man dokumentera sitt kreativa arbete. Hennes teckningar är söta men bearbetade i alla minsta detaljer, enkla men imponerande. Man kan se tydlig att hon blir mycket inspirerat av ukrainsk/rysk folklore. Dessutom förändrar hon även verkligheten genom att tilläga roliga små detaljer i vanliga bilder. För det mesta använder hon sepia stilen och förstärka effekten med en ytterligare färg, såsom blå. Jag tycker att effekten är fantastiskt men döm själv 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.