The Machine

Från om med vecka 9 jobbar vi med collaboration (samarbete) mellan åk 2 och åk6.

Eleverna i åk2 har skapat teckningar till en text från Rymdresan av Christer Fuglesang.

Farbror Albert vänder sig om och tittat förvånat på dem när de kliver in i ett stort rum.

– Visst är det en spännande anläggning jag gjort här, säger han och pekar på något som påminner om en jättestor tågbana på styltor, men jag förstår inte vad som är så roligt med den …? (…)

– Hmm, ser ut som ett slags racerbana?

– Något som åker runt i rören… Fast vad är det för järnklumpar?

– I rören far pytte-pyttesmå partiklar från atomkärnor runt, förklarar farbror Albert och myser. Och järnklumparna är faktiskt magneter för att styra partiklarna, eller protonerna, som de heter.

Filmer om maskinerna

Eleverna i åk6 återskapar de teckningarna utifrån några kriterier: bakgrund, komposition, djuphet (förgrund, mellanplan), teknik, estetik, (+skuggor).

Bakgrunden De originella tekningarna saknar bakgrunden. I den nya versionen kan bakgrunder vara en färg eller textur (bild 1, 2, 3, 5, 8), en del av förgrunden (3, 4, 5) eller en bild (bilder 6 och 7).

1. Wassily Kandinsky – Lithographieblau (1866)

2. Wassily Kandinsky – The Point (1939)

3. Wassily Kandinsky – Distribution

4. Paul Klee – Affected Place (1922)

5. Paul Klee – Mask of fear (1932)

6. Paul Klee – Part of G. (1927)

7. Joan Miro – Landskape The Hare (1927)

8. Joan Miro – Maternity (1924)

Kompositionen Olika typer av komposition i konsten används för att arrangera eller organisera komponenterna på ett sätt som är tilltalande för konstnären och, förhoppningsvis, betraktaren. Det bidrar till att ge struktur i layouten och det sätt på vilket ämnet presenteras. Det uppmuntrar också eller leder betraktarens öga att vandra runt hela målningen, ta in allt och slutligen kommer tillbaka centrala punkten. Eleverna i 2an visste inte hur deras slutliga produkt kommer att se ut. Ni får därför flyta på komponenterna (maskinen m.m.) fritt om ni upplever att detta kan påverka arbetet på ett bra sätt. Alla delar av kompositionen skall kännas som om de hör ihop. Om något känns olyckligt på sin plats, flyta på den. Vissa maskiner ‘försöker’ vara symmetriska. Ett symmetriskt arrangemang tillför en känsla av lugn, medan ett asymmetriskt arrangemang skapar en känsla av obehag och obalans. Vilken känsla vill du stärka? Tänk även på komponenterna som betraktaren ska fokuseras på.

Djupheten Känslan av djuphet i bilden skapas genom att jobba med ljusa/mörka färger (mörka framme, ljusa längre bak); överlappning av olika komponenter; komponenterna i bakgrunden mindre än liknande komponenter i förgrunden; markera konturer av komponenterna i förgrunden med en fiberpenna.

Teknikerna Alla börjar med en skiss. Sedan kommer vi arbeta med vattenfärger, fiberpennor, oljekritor m.m.

Estetiken Var noggrann. Tryck inte hård med blyertspennan då den kommer lämna fasta spår i pappret.

Skuggorna (extra kriterium)

mini Miro

Joan Miro är en av mina favorita konstnärer och ”måste” i arbete med åk 1. Tidigare har jag introducerat honom till mina elever vid arbete med former och linjer. Denna gång börjar vi med liknande tanke för att sedan jobba med stora (A2) och små format (A6 och mindre).

Del 1 Intro (45min): Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.

Sedan tittar vi på några tavlor av Miro och gör försök att analysera dem. Det är viktigt att vi skapar ”utrymme” för barnen att vaga säga vad de ser i tavlorna. Ju mer fritt desto bättre 🙂