The Machine

Från om med vecka 9 jobbar vi med collaboration (samarbete) mellan åk 2 och åk6.

Eleverna i åk2 har skapat teckningar till en text från Rymdresan av Christer Fuglesang.

Farbror Albert vänder sig om och tittat förvånat på dem när de kliver in i ett stort rum.

– Visst är det en spännande anläggning jag gjort här, säger han och pekar på något som påminner om en jättestor tågbana på styltor, men jag förstår inte vad som är så roligt med den …? (…)

– Hmm, ser ut som ett slags racerbana?

– Något som åker runt i rören… Fast vad är det för järnklumpar?

– I rören far pytte-pyttesmå partiklar från atomkärnor runt, förklarar farbror Albert och myser. Och järnklumparna är faktiskt magneter för att styra partiklarna, eller protonerna, som de heter.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Filmer om maskinerna

Eleverna i åk6 återskapar de teckningarna utifrån några kriterier: bakgrund, komposition, djuphet (förgrund, mellanplan), teknik, estetik, (+skuggor).

Bakgrunden De originella tekningarna saknar bakgrunden. I den nya versionen kan bakgrunder vara en färg eller textur (bild 1, 2, 3, 5, 8), en del av förgrunden (3, 4, 5) eller en bild (bilder 6 och 7).

1. Wassily Kandinsky – Lithographieblau (1866)

2. Wassily Kandinsky – The Point (1939)

3. Wassily Kandinsky – Distribution

4. Paul Klee – Affected Place (1922)

5. Paul Klee – Mask of fear (1932)

6. Paul Klee – Part of G. (1927)

7. Joan Miro – Landskape The Hare (1927)

8. Joan Miro – Maternity (1924)

Kompositionen Olika typer av komposition i konsten används för att arrangera eller organisera komponenterna på ett sätt som är tilltalande för konstnären och, förhoppningsvis, betraktaren. Det bidrar till att ge struktur i layouten och det sätt på vilket ämnet presenteras. Det uppmuntrar också eller leder betraktarens öga att vandra runt hela målningen, ta in allt och slutligen kommer tillbaka centrala punkten. Eleverna i 2an visste inte hur deras slutliga produkt kommer att se ut. Ni får därför flyta på komponenterna (maskinen m.m.) fritt om ni upplever att detta kan påverka arbetet på ett bra sätt. Alla delar av kompositionen skall kännas som om de hör ihop. Om något känns olyckligt på sin plats, flyta på den. Vissa maskiner ‘försöker’ vara symmetriska. Ett symmetriskt arrangemang tillför en känsla av lugn, medan ett asymmetriskt arrangemang skapar en känsla av obehag och obalans. Vilken känsla vill du stärka? Tänk även på komponenterna som betraktaren ska fokuseras på.

Djupheten Känslan av djuphet i bilden skapas genom att jobba med ljusa/mörka färger (mörka framme, ljusa längre bak); överlappning av olika komponenter; komponenterna i bakgrunden mindre än liknande komponenter i förgrunden; markera konturer av komponenterna i förgrunden med en fiberpenna.

Teknikerna Alla börjar med en skiss. Sedan kommer vi arbeta med vattenfärger, fiberpennor, oljekritor m.m.

Estetiken Var noggrann. Tryck inte hård med blyertspennan då den kommer lämna fasta spår i pappret.

Skuggorna (extra kriterium)

mini Miro

Joan Miro är en av mina favorita konstnärer och ”måste” i arbete med åk 1. Tidigare har jag introducerat honom till mina elever vid arbete med former och linjer. Denna gång börjar vi med liknande tanke för att sedan jobba med stora (A2) och små format (A6 och mindre).

Del 1 Intro (45min): Samla alla elever runt ett stort art papper. Vi behöver två tuschpennor i olika färger, t.ex. en röd och en grön (det fungerar lika bra med svart tuschpennor men olika tjocklek). Jag börjar med att rita en linje. Sedan ska en efter en rita egna. Tänka på att föröka ha stor variation av linjer. I nästa steg prata med dina elever hur en linje eller linjer kan bli en form. Ta en runda där de ritar (med den andra pennan) olika former. Jag märker att barnen ritar oftast geometriska figurer. Ge några exemplar från naturen.

Sedan tittar vi på några tavlor av Miro och gör försök att analysera dem. Det är viktigt att vi skapar ”utrymme” för barnen att vaga säga vad de ser i tavlorna. Ju mer fritt desto bättre 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Barnen ska sedan försöka skissa liknande tavlor eller egna idéer med hjälp av former och linjer.

Del 2 (2x45min): Till denna lektion har jag med mig papper A2 och grundfärger då mina barn är redan vana med att blanda fram andra färger. Ett bra sätt att genomföra en lektion om grundfärgerna kommer jag lägga till snart. Nu ska vi omvandla våra skisser till stora tavlor.

Under arbetet har en av mina elever sagt att han inte ska bli astronaut längre utan konstnär 😉

Detta bildspel kräver JavaScript.

Del 3 (45min): Art is fun 😀 För denna pass behövs tärningar, små ark papper (vita och t.ex. svarta för bakgrund), blyerts och kritor samt var sin kopia av Roll-a-Miro spelet. Sedan är det bara sätta på lit musik och njuta av världens bästa yrke 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Epilog

Jag börjar kursen med förväntningar och krav. Jag har i huvudet en lista på saker som jag tror att jag behöver kunna. Jag lär mig bäst genom praktiska övningar därför borde vi ha workshop och praktiska seminarium. Allt för att bli en duktig bildlärare.

Resan med kursen har blivit fylld med många reflektioner på egen hand. Så blev det bara. Jag vill mycket eller enligt min handledare säger: alldeles för mycket. Jag är ju sån. Därför är det så svårt i början. Det värkar som mina förväntningar är för höga och att jag inte kommer nå målen jag vill bedriva. I början är det en dålig sak efter en annan. Dessutom upptäcker jag att det finns några som inte delar det gemensamma målet att bli bildlärarna. Det gör ont. Jag känner mig besviken och utnyttjat. Jag når botten.

Från botten är det bara att köra rakt uppåt. Jag släpper och bara njuter av resan. Bryr mig inte länge om jag ställer för höga krav eller inte. Jag jobbar för mig själv. Å andra sidan börjar jag upptäcka diamanter i kol. De som verkligen vill och brinner för detta. Det känns bra att veta att de finns, framtidens fantastiska bildlärarna. Och jag har möjlighet att arbeta med dem just nu, lära oss tillsammans. Jag vaknar dock lite försent och missar många tillfälle där vi kan skapa nya erfarenheter samt möjligheter för att  utvecklas (Vygotskij, 2010).

Den surra läxan är ingen slöseri med tid i alla fall. Jag ser att det är viktig och att jag behöver verkligen ingå i ett arbetslag. Vi ska lära barnen reflektera, tänka kritiskt och samtala men detta måste vi kunna själva först (Emsheimer & Hansson, 2006). Det tanke  försäkrar jag dessutom i de moment där vi diskuterar kurslitteratur och olika uppdrag. och när jag vikarierar. Läser man lärarnas berättelse om sitt yrke vet man att den rätta vägen leden genom kollaboration (Moreau, 2013).

Någonstans mellan att släppa och ändå prestera hittar jag balans. Jag vågar lite nya saker (med bättre och sämre resultat) och lyckas avsluta gamla idéer som har sedan länge ruttnat i skåpet. Målar, trycker, ritar, klipper, slänger, hänger osv. Mina gamla vanor kommer tillbaka till livet. Kreativitet på ett löpande band. Jag använder nya teknik och material som vi testar tillsammans med lärarna men även låter mig själv upptäcka nya vattenytor. Ändå oscillerar allt runt barnen. Jag kan inte skapa vuxensaker eftersom seriösa värk får mig att tappa lusten. Däremot verkar det som jag lyckas rätt bra fånga barnens intresse och ändå vissa de att bildämne är mer en att bara teckna (Skoglund, 1990).

Det som är fortfarande suddig för mig är bedömning och mål. Skolverket (2011) går oss riktlinje men vi har mycket utrymme för egna tolkningar. Vi får frihet som kan kännas överväldigande för en färsk lärare. Vi får i kursen en överblick över både mål och bedömning samtidigt en grund för yrkesspråk. Språket. En integrerat del av vårt arbete med skapande barn (Löfstedt, 2004). Bildämnet är ett arena som välkomnar alla olika ämne. Det krävs bara att veta hur många ämne ska stanna i klassrummet under en lektion och vilka ska bara smyga förbi. Vi kan lika väl skapa en inspirerande miljön där barnen utvecklas som en kaos. Det är mycket ansvar vi ber som bildlärarna.

Jag har lärt mig mycket, både i praktik och teori genom att läsa, diskutera, testa, besöka, ifrågasätta och genomföra. Jag har utvecklat mina förmågor, även de som Skolverket (2001) kräver från våra elever. Resan har varit svårt, rolig, en besvikelse, en ögonöppnare. Allt för att bli en duktig bildlärare. Min idé av hur jag vill vara i min roll har förändrat. Jag är både säkrare och oroligare över hur det kommer att bli men challange accepted!

—–

Emsheimer, Peter; Hansson, Hasse & Koppfeldt, Thomas (2006). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.

Löfstedt, Ulla (2004) Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.

Moreau, Helena (2013) Träna bildanalys – utvecklas i historia. Grundskoletidning 3/2013

Skoglund, Elisabeth (1990) Lusten att skapa. Stockholm: Berghs

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Vygotskij L.S. (2010) Fantasi och kreativitet i barndomen, Göteborg: Daidalos