During the next couple of months I am teaching art to 6th graders. This is how I do it 😀
Mål för denna termin:
- planera undervisningen på ett kontinuerlig sätt (lektioner skall fungera som enskilda moment samt som en del av helheten)
- bildanalysen skall bli ett verktyg som eleverna använder sig av på mer medvetet och naturligt sätt
- utveckling av förmågan att reflektera runt bilderna (Emsheimer & Hansson & Koppfeldt, 2006)
- eliminera ordet ”fint” 😉
- skapa miljön där elever känner sig trygga för att utrycka sina känslor, åsikter genom diskussion och skapande.
Lektion 1: 1900 – 2000 – (2100)
I slutet av 1800-talet en grupp av franska artister bl.a. Jean-Marc Côté och Villemard skapade en serie av illustrationer kallade för “Utopin”. Inspirationen för projektet var millennium och därför skildrade artisterna sina visioner av livet i Paris i 2000. Första serien skapades år 1889 för Världs Utställning i Paris nästa är och artisterna har jobbat med idéen fram till 1910. Under åren skapades ca 90 illustrationer i matchande stil. Var fransk männens arbete en undantag? Tydligen inte. Illustrationen i samma tematik skapades även i Tyskland förmodligen för Hildebrands Choklad Fabrik. Det finns gemensamma elementär i illustrationerna, såsom tillgång till flygande maskiner eller mekanisering av vardagen. Dessutom finns det saker som vi känner igen från vår verklighet.
Syften med denna lektion är att:
- introducera den semitiska bildanalys metoden
- observera sociala relationer och gruppdynamiken
- väcka elevernas intresse för ämnet
- utveckling av elevernas förmåga att förstå och reflektera runt andras erfarenheter och tanker genom att skapa egna och tolka färdiga visuella uttrycksformer, samt kommunicera budskap
- utvecklas ämnesspråket och förmågan att analysera och samtala om både andras och egna bilder
- arbeta ämnesövergripande med bl.a. fysik, geografi för att nå bättre förståelse av illustrationens budskap (Skolverket, 2011)
- jobba med “historiska bilder och vad de berättar” (Skolverket, 2011)
- testa och öva bildanalys samt bekanta sig med viktiga begrepp som är relevanta för bildanalys, för att kunna samtala, skriva och läsa om bildens budskap och utformning (Skolverket, 2011)
Introduktion av metoden
Läraren presenterar bilder från både “Utopia” och den tyska serien och berättar historien bakom. De blir grund för arbete med bildanalys, även för elevernas skapande om man vill (Vygotskij, 1995). Efter det introduceras och förklaras den semiotiska metoden. Första analysen genomförs gemensamt (Lindgren, Bengt & Nordström, 2009). För att underlätta arbetet kan vi lista ut frågor relevanta för varje moment i metoden.
DENOTATIONER: Vad ser du? Vad är fokus på bilden? Vilka delar av bilden är ljusare/mörkare?
KONNOTATIONER: Vad händer i bilden? Tolkningar av olika delar enskille och tillsammans.
(PRIVATA ASSOCIATIONER): när jag ser bilder tänker jag på…
Läraren skriver mallen för metoden och frågorna på tavlan. Vid detta tillfälle pågår arbete i mindre grupper av ca 3-4 elever som jobbar med var sin bild utav den franska eller tyska serien.
Varje grupp presenterar sin analys. Läraren lyfter upp när eleverna använder sig av bildspråk, relevanta frågor och kommentarer samt reagerar i motsatt fall, t.ex. om eleverna fokuserar sig på att kritisera.
Om tiden tillåter: diskutera bildernas budskap utav följande frågor, som t.ex.: lyckades konstnärerna förutsäga framtiden? Finns det gemensamma elementär i både franska och tyska bilder? Kan man dela upp de i kategorier?
—–
Källor: French prints
Ateljén 